En mandlig idrætsmand tjener 72 gange mere end en kvinde. Det er høj tid for forandring!
Den 8. marts indledes den internationale kvindedag. Det er en fantastisk lejlighed til at se på rådgivere og holdninger mellem mænd og kvinder i forskellige brancher. I sportsverdenen er klyftorna mellem könen fortfarande stora, även om flera instanser och organisationer arbetar för att göra branschen mer jämställd. En af dem er Riksidrottsförbundet.
- Det her skal ikke klasses som kvinnofråga, utan som en idrottsutvecklingsfråga. Alla oavsett kön ska kunna vara med och förändra idrottsvärlden, säger Sofia B Karlsson, sakkunnig och utbildningsansvarig inom jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet.
Män och kvinnor värderas olika
Enligt Statistiska centralbyrån tjänar kvinnor 89 procent av männens lön, men skillnaderna inom sportvärlden är på sina håll större än så. 2017 gjorde SVT en undersøgelse om idrottslöner. Man tittade då på 7 idrotter och valde ut 143 landslagsidrottare från fotboll, ishockey, alpint, skidskytte, simning, friidrott, golf och längdskidor. SVT fik information om lønningerne på 108 af personerne og resultatet var hisnande: De kvindelige landslagsidrottarnas genomsnittliga månadsinkomst var 18 890 kronor. Mandens tilsvarende summa? 1.358.551 kroner i måneden. Mandens indkomst var altså 72 gange højere end kvindernes.- Skillnaden i löner handlar delvis om vem man ser som den "riktiga" utövaren av sporten och hur man värderas som man respektive kvinna. Flickor och kvinnor behöver ofta bevisa sig innan man satsar pengar på dem, men det är en självklarhet och tradition att satsa pengar på män, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Her kan man begynde med at tage en titt på sig selv og sin förening eller förbund. Hvad baserer jeg min beslutning på i den her sag, er det en aktiv værdi, eller er det gamle traditioner? Hvad bygger vi opdelingen af ressourcer på, og hvorfor gør vi det? Vi behøver få at vide, at det kun er en selvfølge, at vi fordeler ressourcer lige nu.
Sofia B Karlsson arbejder som sagkyndig og uddannelsesansvarlig inden for ligestilling og inklusion på Riksidrottsförbundet.En spejling af samfundet i stort
Så hvorfor er idrotten ikke jämställd? Det handler förstås om flera saker. En af dem er, at vi ikke ser elitidrottare som yrkesutövare, menar Shadé Jalali, branschansvarig och opinionsbildare på Unionen.- Når vi kollar på idrotten, så ser man den ikke som et rigtigt yrke, og så virker det som om man kan bete sig lite hur som helst og kringgå vanliga diskrimineringslagar. Jeg har lavet to undersøgelser, der gælder elitfotboll og elithockey, og det viste, at mænd sidder på næsten alle plakater. Domare, coacher, fysiologer, ordförande - alla. Og det gælder både for kvindelige og mandlige lag, siger Shadé Jalali.
- Det handler om tradition, at idrætsrørelsen fra begyndelsen dannes af mænd, for mænd. Den kulturen har levt kvar. Gennem Me too og Time out blev mange magtstrukturer endnu tydeligere. Förändringar sker men det är bra en bit kvar, säger Sofia B Karlsson.
Hvad kan vi så gøre?
- Dels må vi se over resurserna som finns idag. Argumentet om, at kvinder ikke spiller på samme niveau og derfor ikke kan få flere penge, holder ikke. Vi behöver ta större kliv när det gäller att satsa på jämställdhet. Flere karriereveje inden for idrotten behövs, idag finns det färre för kvinnor än för män. Når en kvinde slutter med sin idræt, er det almindeligt at de uddanner sig til noget helt andet, mens mænd sjældent gør detsamma. Man kan ikke ville have et mere jævnt samfund, som man og ikke flytter på sig, siger Shadé Jalali.
"Argumentet om, at kvinder ikke spiller på samme niveau og derfor ikke kan få flere penge, holder ikke" , siger Shadé Jalali, brancheansvarlig og opinionsbildare på Unionen.Hvad kan specifikke mænd gøre for at få til en forandring?
- Mænd har et ekstra stort ansvar. Tilhör man normen har man möjligheten att bidra till förändring. Du kanske har tillgång till rätt rum, du kanske har en position med mycket makt. Män har både en möjlighet och ett ansvar i att se sin egen del i den här frågan, men också att se andra som inte har den självklara positionen, säger Sofia B Karlsson.Rikdsidrottsförbundets jämställdhetsmål
Inför fotbolls-VM förra året slog en fransk lag fast at landets stora idrottsfederationer ska bestå av minst 40 procent kvinnor. Det skal føre til, at flere kvinder vælger at blive fodboldspillere, domare, lagtränare eller klubbledare. Lagen ingår i en reform gällande ökad jämställdhet mellan män och kvinnor i allmänhet i landet.
I Sverige har Riksidrottsförbundet sat op jämställdhetsmål for år 2025. Det overordnede mål er, at kvinder og mænd skal have samme magt til at forme idrotten og sit deltagande i idrottsrörelsen.
- Det vi arbejder utifrån er mål som idrottsrörelsen tillsammans satt upp. Vi følger op på dem gennem rapporter som offentliggøresras på vores hjemmeside, rf.se. De uppföljande rapporterna har bland annat handlat om könssammansättning i specialidrottsförbundens styrelser och valberedningar, jämställdhet bland idrottens ledare och i år följer vi upp föreningars arbete med jämställdhet. Vi har også en stor utbildningssatsning där vi fyller på med kunskap om maskulinitetsnormers påverkan på idrottsmiljön, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Hvis det er en organisation eller et forbund, hvor der er få kvinder og mange mænd, så må man stille sig spørgsmålet: Hvorfor ser det ud som det gør i vores organisation? Hvorfor er mænd så modige, og hvorfor er der ingen kvinder i dem? Vi arbejder ud fra et normmedvetet perspektiv, forklarer Sofia B Karlsson.
