Derfor ser golfbollen ud som den gør
Det er næsten ikke til at tro, at den lille hvide bold er fyldt med detaljer.
En af de mest karakteristiske træk ved golfbolde (ud over at den aldrig går i hul så ofte, som du vil) er alle fordybelser i skalet. Anledningen til, at de findes, er, at de små groparna reducerer bollens modstand i luften, når bollen får fart.
Fordjupningarna skapar en liten turbulens runt bollen som får den att enklare skära genom luften. Bollen får desuden en bedre snurren og lyfter da også lettere.
En golfbold har mellem 300-500 fordybninger. Er det flere end så bliver bolden i praksis slap og effekten går tabt. I 1908 begyndte producenter at producere bollar med fordybninger.
1932 satte sedan det amerikanska golfförbundet standarden för storleken och vikten på bollen till en maxvikt på 46 gram och en diameter på minst 4,26 centimeter. Da havde bollen præcis som i dag en kärna af gummi til forskel fra i spelets begynnelse då bollen var fylld med fjädrar täckt av ett läderskal.
Primärt består dagens bollar af to delar, en kärna och ett skal. Kärnan kan sedan delas in ytterligare, därför talas det om tre-, fyra- och femdelsbollar.
Den moderne bolle består af forskellige mængder af de syntetiske materialer balata, syrlin og uretahn i skalet. Der mængden kortfattet avgör bollens hårdhet och förmåga att spinna i luften. Men den største påvirkning på bolden har så klart du som holder i klubban.
