At træna kan bli en smärtsam historia. I alla fall om du drabbats av en överbelastningsskada. Sjukgymnasten Dave Long fortæller om de vanligaste skadorna på gymmet - och hur ska man göra för att bli återställd.
Hvis du ikke udfører styrkeøvelserne på en korrekt måde, kan det i værste fald føre til, at du får ondt.
Det kommer ständigt nya träningstrender och mängder av träningsprogram finns lättillgängliga på internet. At bevæge sig regelmæssigt er godt for helbredet, men hvis du ikke træner på den rigtige måde, kan det føre til skader. Dave Long, sjukgymnast og arbetsterapeut med over 30 års erfaring af idrottsskador både i Sverige og USA, fortæller at de vanligaste skadorna bland idrottsaktiva är överbelastningsskador i olika former. Du kan igen føle en sådan skade gennem at det gør ont at trycka på området, eller muskeln.
- En overbelastningsskada opstår, når den belastede muskeln brister. Det begynder som mikroskopiska brister i senan. Behandler du ikke muskeln, kommer proteinet ud i vævet og forårsager irritation og inflammation. Det er derfor, du får det, siger Dave Long.
Beror overbelastningsskader på at jeg træner forkert, eller for ofte?
- Både og. Väldigt många av skadorna, oavsett om du tränar på elitnivå eller motionsnivå, beror på felaktigt träningsupplägg. Du træner forkert og for meget. Skadorna har dessutom krupit ner i åldrarna, numera kommer även barn och ungdomar in med överbelastningsproblematik.
Vi svenskar gillar att röra på oss, och är snabba på att haka på nya träningstrender. Dave Long fortæller, at når trenden at bære barfotaskor kom, medførte det en stigning i fot-, underbens- og knäproblematik. Han har også bemærket, at den rådande crossfittrenden har øget overbelastningsskader på aksler og knogler, skader som opkommit av for tunga lyft med fel teknik. Men det findes enkle knep, som gør, at du kan holde dig skadefri og fokusere på at bygge kroppen op gennem træning.
- Ha ett bra träningsupplägg. Du behøver ikke mere end et par basövningar, alt annat är överflödigt. Og når det er bedst, så er det, siger Dave Long.
Han anbefaler også at gøre stretching til en del af din opvarmning, eftersom en blød og smidig muskel er svær at skade.
- I øvrigt handler det om at have en rimlig gräns för hur mycket du belastar kroppen, pressa den inte för ofta eller för mycket. Hver muskelgruppe behøver mindst 24 timers hvile. Hvis du sætter hele kroppen i et pass, skal det gå et døgn, før du kører igen. Den seneste tid er det blevet meget trendy med aktiv återhämtning - at du styrketränar måndag, onsdag och fredag och sedan kör kondition tisdag och torsdag. Men du behöver inte träna mer än tre dagar i veckan, med ett bra upplägg.
Stretching gör musklerna smidiga.
Hvad sker der med kroppen, hvis jeg ikke vil træne?
- Træning er kataboliskt, vilket innebär att du bryter ner kroppen vid träning. Vid vila bygger du sedan upp och förstärker muskler, senor, ben ja, hela kittet. Hvis du ikke kroppen den vila den behöver leder det till slut till en överbelastning och regelrätta skador som gör att du inte återhämtar dig helt och hållet.
Gør det, når du træner?
Dave Long giver tips om, hvordan du bliver smärtfri.
- Se over dit træningsupplägg och lägg om det.
- Avlasta området som gör ont. Det siger sig selv, er noget overbelastet, så du skal ikke belaste det mere.
- Holder smärtan i sig trods at du lagt om træningen og låtit det utsatta området vila? Søg hjælp hos en sjukgymnast.
- Se til at ta tag i skadan i tid och använd sunt förnuft, så finns det inga hinder för att du ska bli helt återställd.
HER finder du mere information om David Long.
