Det her er den hälsosammaste mjölken

At vælge bort komælk er trendy og anses bedre for sundhed og planeten. Men hvad er det bedste ved mælkealternativerne, og er det virkelig bedre for alle at drive planteproduktion?

Hvis du ikke allerede er en af dem, der har kylen fuld af mandelmælk, så har du sikkert mindst en person i dine omgivelser, der vælger bort komælk. En havrelatte eller en chiapudding på kokosmælk er ikke bare trendigt. Mange mener, at du gør både klimaet og din sundhed en tjeneste ved at vælge plantebaserede alternativer til almindelig mælk. Men er det virkelig så meget hälsosammare?

- Jeg skulle sige, at det beror på, hvad du mener med hälsosammare. På en generel måde går det næsten ikke at sige. Derimod har man kunnet koble komælk til inflammationer i visse avseenden. Har man en inflammatorisk sygdom eller inflammatoriska besvär kan det vara värt att dra ned eller ta bort komjölken helt. Men det er ikke tilstrækkeligt belæg for, at alle skal stoppe med mejeriprodukter, siger näringsfysiologen Kristina Andersson.

Enligt henne finns det inga belägg för att alla måste sluta med komjölk, men hon tycker inte heller att vuxna människor ska dricka mjölk som en dryck - om du inte behöver gå upp i vikt eller av någon anledning behöver få i dig mjölk.

Tar du bara en skvätt mjölk i kaffet några gånger per dag får du i dig en så pass liten mängd att ditt val faktiskt inte spelar så stor roll, enligt Kristina Andersson.

- Det er jo det, vi gør meget som spiller roll. Hvis jeg bruger en mat mælk på gangen i min kaffe, kommer jeg til at stoppe med at gøre nogen forskel på klimaet. Så er der sikkert større ting i dit liv, som skulle gøre større forskel. Mår du ikke dårligt af mejeriprodukter, så synes jeg, at du skal bruge det, som er godast.

Kristina Andersson har skrevet mange bøger om kost og sundhed. En af de seneste hedder Eat Clean och handlar om hur du får mer näring och mindre skräp i maten. Foto: Bianca Brandon-Cox/Massolit.

Växtbaserade mjölkalternativ är inte heller alltid det klimatsmartaste valet. Kristina Andersson tager mandelmælk som et eksempel, en dryck som er väldigt i ropet just nu.

- Man må spørge sig selv, om det er godt at tage sødmælk, som er godt for at gå til meget vand for at odla, og odla den i Kalifornien, hvor den er vandbrist og siden frakta den hit. Tittar man på innehållet är det kanske två procent mandel och resten vatten. Då har vi alltså transporterat vatten långa sträckor, säger hon och fortsätter:

- Den innehåller ingen näring. Det man gør er at berika mandeldrycken med klassiske melknæringsstoffer som kalcium og B12. Som et næringssynspunkt er det ingen tørstof, der er så næringsrig som mælk.

Hvis du skal drikke noget af klimaskäl, skal du sætte dig på vandet. Vill du ha ett mjölksubstitut är havredryck ditt bästa val i mjölkdjungeln.

- Dels er det ikke så meget vand i den og det findes mer näring i havren från början. I og med at den er gjord på havre innehåller den betaglukaner, en sorts fibrer som är bra för magen och tarmen, men som också kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockret. Sedan kan vi ju få tag i svenskodlad havre så den är bra ur ett klimatperspektiv.

LÄS MER: Välj rätt mjölk i det ko-lossala utbudet
LÄS MER: När blir den nyttiga maten onyttig?
LÄS MER: Vegomat för livsnjutare