Det her skal du tænke på, når du springer dit første maraton
Experten tipsar om hur du placerar dig i startfållan, tar en kurva på bästa sätt och hur mycket energi du ska spara till loppets andra halva. Spring næste maraton på rekordtid!
For at slå dit eget maratonrekord skal du gøre alt rigtigt, når det virkelig gælder. Noget så simpelt som et par letvægtskor kan gøre stor forskel under lange løb, men det kræver også lidt smartness og taktik! Her fortæller løbeeksperten Petra Månström alt, hvad du behøver at vide for at slå din egen rekordtid.
SHOPPA HÄR: Lättviktsskor
Hvordan skal jeg tænke, når jeg går ud i et maraton?
- Hvis du vil vide, hvilket snit du skal springe i, er det absolut ikke en chance, fordi det garanteret vil straffe dig senere i loppet. For de fleste motionärer är maratonfarten densamma eller något snabbare än snittfarten du har när du springer långpass på över två timmar, berättar Petra Månström och tillägger:
- Ett tips för att trimma in maratonfarten i kroppen är att under ett långpass göra fartökningar medan du springer i den tänkta maratonfarten. Så kan du se, hvad der er for meget, og hvad der er for lidt.
Er det en god eller dårlig måde at placere sig i startfållan på?
- Først og fremmest skal du stå i en startfålla med löpare som siktar på ungefär samma sluttid som du gör. Utöver det brukar jag undvika att stå allra längst fram för att slippa bli armbågstacklad av hetsiga medlöpare. Sedan findes det egentlig ingen ret eller fel. Ställ dig där du får plats. Oftest løser det sig selv, fordi det er trångt i startfållan.
Hvor tager jeg en kurva på bedste måde?
- Forsøg om muligt at springa så rakt som det går genom kurvan. Annars tappar du fart i onödan.
Petra Månström er en af maratonlöpare som bland annat bloggar och medverkar i två poddar om löpning - Maratonpodden och Ewerlöf & Månström. Foto: Jonas Hansen.
Hvor meget energi skal jeg have tilbage, når jeg går ind i loppets anden halva?
- Så meget som muligt! Det er derfor det er så vigtigt at gå ud i ret fart, også om du känner dig pigg under första halvan. De fleste siger, at en mara egentlig begynder nogenstans efter 30 til 32 kilometer.
Hvor er det her med at springe i klunga - hvorfor er det bra?
- Det er såklart lettere at springe bag en person, eftersom hen då tar vindfånget, men tänk på att inte ligga för nära personen framför. Brug din sunde fornuft her.
Hvordan ved jeg, at jeg er et svin til at lægge i en växel?
- Tro mig, det mærker du. At klare en tempoökning under ett maraton är lika mycket en fysisk utmaning som en mental, skulle jag säga. Men hvis du ikke vil have alle odds på , skal du vide, at benene begynder at stritte efter 30 kilometer, prøve at øge tempoet lidt og se, hvad der sker.
Findes der nogle tydelige signaler, der taler om, at min krop holder på at krokna?
- Ja, absolut. Ofta tapper du hållningen och blir "sittande" i löpningen när du blir trött. Du ved også, at benene begynder at stritte, og de bliver svære at løfte. Efter en mara kan mange halvt på skämt, halvt på allvar påstå att ett vitmålat sträck på ett övergångsställe känns som ett jättehögt trappsteg!
Hvornår begynder en spurt, og med hvor lang tid af et maraton kan jeg tømme mine krafter?
- Det er helt individuelt. En lille tempoökning klarar många någon gång efter 40 kilometer. Men med en hurtig spurt kan jeg sige, at du kan komme i gang, når det er omkring 300 til 400 meter væk. Men, som sagt, meget individuelt.
Hvilke løbesko skal jeg have på?
- Asics Gel-Cumulus 20: En storfavorit blandt langdistanseløbesko med pronation!
- Adidas Adizero Boston 8: En bekväm tävlingssko med den klassiska boost-sulan från Adidas.
- Nike Zoom Fly 3: Känd för hög komfort och slitstyrka. Kolfiberplattan i skons sula driver varje steg frammåt!
SHOPPA HÄR: Alle vores løbesko
