Nästan alla rör på sig för lite
Nu er det bevisat: Vi er rigtige soffnötare i det her landet. Kun syv procent af svenskerne mellem 50 og 64 år rører på sig tilstrækkeligt meget.
En svensk undersøgelse offentliggjort i tidsskriftet Plos one viser, at få middelaldrende personer opfylder de nationale anbefalinger for fysisk aktivitet. Ved den strängaste tolkningen av rekommendationerna uppnår endast sju procent av personerna mellan 50 och 64 år upp till målen.
Undersøgelsen hedder Scapis (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) og kommer til at omfatte 30.000 individer, og formålet med undersøgelsen er at studere hjerte- lunge- og lungesygdomme. Deltagarnas dagliga aktivitetsmönster analyseras, för att se hur detta är kopplat till riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen.
Nu har vi gennemført et pilotstudie med 1.100 personer, hvor deltagerne fik blodprøver, gennemgik ultraljudsundersøgelser, lungefunktionstester, datortomografi og fyldte i et omfattende spørgeskema. De fik sedan bära en så kallad accelerometer under en vecka, som mätte stillasittande som aktivitet med låg, medel, och hög intensitet. Alle deltagere gennemførte også en submaksimal konditionstest på cykel, det så kaldte Ekblom Bak-testet.
Pilotstudien visade att deltagarna satt ned mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt ned mer än kvinnor, men tränade däremot mer. Man såg också att högutbildade satt ned mer än lågutbildade, men tränade mer. Veckodagar innebar mer sittande för såväl kvinnorna som männen i studien jämfört med helgdagarna.
- Resultaterne viser blandt andet, at forskellen mellem hvordan lidt deltagarna faktiskt rörde sig og hur mycket de satt var större än vad tidigare rapporter visat, vilka har byggt på självskattat stillasittande och fysisk aktivitet. Anledningen er, at dette studie har brugt rörelsemätare, vilket medfört en mer realistisk verklighet snarare än den självskattade. Studien ska även senare analysera skillnaden mellan den självskattade och den mer objektivt mätta fysiska aktiviteten, säger Mats Börjesson, hjärtläkare och professor i folkhälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan.
Artiklen findes at læse i sin helhed her.
