Så klarer du Lidingöloppet på bedste vis

Lidingöloppet er en fantastisk naturoplevelse ... I en ekstremt superad miljö som kan ta knäcken på vilken löpare som helst. Experten Magnus Bergman ger dig sina bästa tips på hur du tar dig runt på smidigaste sätt, och hur du ska ta dig an den mytomspunna Abborrbacken. Simma lugnt!

Helgen den 25-27 september er det dags for Lidingöloppet igen. Det er et udfordrende løb i smuk terräng som hvert år lockar extremt många och nu är anmälan till den klassiska distansen 30 kilometer stängd för i år. Magnus Bergman, som normalt kaldes Mister Lidingöloppet eller Mr 1,37, har som bedst kommet toa i loppet (på 1.37.24) og var en af Sveriges främsta långdistanslöpare på 1990- och början av 2000-talet. Han ved alt om, hvordan du også gør succé under loppet.

For den som ikke sprungit förut, vad är charmen med Lidingöloppet?

- Charmen ved Lidingöloppet er, at det er et terrænglopp i stedet for et almindeligt stadslopp. Du er tæt på naturen og samtidig omgivet af meget folk med positiv energi. Det er også et loppemarked med traditioner og klassikere, hvilket også gør det her loppemarked specielt, siger Magnus Bergman, som i år er ekspertkommentator på tremilen.

Hvad er den største forskel mellem et trailløb og et almindeligt løb?

- Lidingöloppet er ikke et ekstremt traillopp, uden har väldigt fint underlag hela vägen utan rötter och ojämnheter. Det er kuperet og udfordrende, men underlagsmässigt er det mjukt og välpreparerat, vilket är ett idealt underlag, enligt mig. Det gør mindre ondt end at springe på til eksempel asfalt.

Hvordan skal jeg lægge op til min træning nu de sidste uger før Lidingöloppet?

- Det beror lite på vad du har för träningsbakgrund och nivån skiljer väldigt mycket mellan olika löpare. Noget, der gælder alle, er, at du ikke skal teste nogen ny træning, kost eller utrustning så her nära inpå loppet. Gå heller ikke på hvad som helst som nogen tipsar om, som till exempel att du ska köra ett riktigt långpass eller att du måste få in intervaller bara för att någon säger att det kommer ha magisk effekt på din löpning. Hold dit normale niveau og den type løb, du plejer at udføre.

Hvorfor skal jeg ikke prøve noget nyt?

- Du vil ikke risikere, at kroppen reagerer på en negativ måde på det nye, du tilfører, at du får nogen overbelastning eller skade. Det kan forstöra din upplevelse av loppet och all den tid och energi du lagt ned på träning inför loppet. Tre uger inden loppet kan du mærke på en lidt længere afstand, men spring da max 15-20 procent mere end du som mest kört hittills. Mer behöver det inte vara, utan ge dig själv chansen att vara laddad på tävlingsdagen, både fysiskt och mentalt.

Hvilke skor skal jeg springe i?

- Dine almindelige løbesko, du behøver ingen specielle trailskor. Renodlade trailskor har bedre greppsula, vilket behövs om du ska springa upp för hala klipphällar till exempel, men det gör du inte under Lidingöloppet.

Hvordan skal jeg spise på loppedagen?

- Beroende på din starttid spiser du frokost eller frokost innan og det brukar vara lagom att äta fyra till fem timmar innan start. Hvis du kender et lille sug i maven en time før, kan du spise en halv banan eller noget andet, der er let at spise i maven. Den energi gør ingen nytte under loppet, men den kan gøre situationen for maven lugnare. Det vigtigste er, at du ikke bruger alle de forberedelser og træninger, du har lagt ned før løbet, til at spise noget, du tror, skal gøre underværker. Det har du haft lang tid på dig til at teste før, så det er unødvendigt at risikere i sidste minut.

Må jeg dricka mycket innan?

- Visst kan det være varmt i slutningen af september, men du skal ikke overdriva vätskeintaget innan. Væskestationer er hele loppet og mit råd er, at du tager dig tid til at dricka på alla stationer, även om du inte är törstig. Når du vel bliver tørstig, er det for sent fysiologisk set at få op væskeniveauerne i kroppen. En ting at tænke på er, at mange af væskestationerne er placeret ved en uppförsbacke. At dricka i uppförsbacke är svårt praktiskt och innebär också en extra belastning på magen. Stanna därför till vid vätskeborden och drick där. Känn inte att du förlorar tid på det, det är viktigare för din prestation att få i dig vätskan på ett bra sätt.

Meget af snacket inför loppet handlar om den mytomspunna Abborrbacken. Hvad behøver jeg at vide?

- Haha, hvis du bare er ude og springer en kort runde på Lidingö, føles det måske ikke så udfordrende. Men når den dykker op efter 25 kilometer superad terräng er den riktigt tung. Den er desuden som brantast i begyndelsen, hvilket gør, at du tapper meget fart og det kræver meget kraft for at tage dig op. Det er en udfordring, som knækker mange løbere gennem årene, så lad op lidt ekstra inför backen.

Men hjælp! Hvordan tackler jeg backen på bedste måde?

- Du springer langs vandet og viker derefter backen op 90 grader til venstre. Når du kommer i svängen er det mange som skær gennem kurvan, men så tapper de fart. Ta ut svängen lite åt höger, så behåller du farten upp i backen. Det er mit bedste tip! Med det i baghovedet så kend ingen skam om du behøver gå i Abborrbacken. Er det nogen bakke, du skal gå i, så er det den. Jeg har set mange springa upp, men i så långsamt tempo att det hade gått snabbare att gå. Det er mere energibesparende at gå, men tænk da på at du kommer ur rytmen og det kan være svært at få igång benen igen. Fordelen med backen er dog, at det går utför när du kommer upp på krönet, så du behöver inte starta från noll. Rulla på utför, så kommer du in i det igen utan att ödsla så mycket kraft.

Magnus Bergmans tre bedste tips inför starten

1. Kom i tid. Det gælder alt fra at tage tunnelbanan med gods tidsmarginal til at hämta upp nummerlapp och vara vid starten. Det sidste, du behøver, er et unødvendigt stresspåslag, så gå ikke ind på loppet. Det giver energi og gør, at du kommer i fokus.
   
   
2. Tag det roligt i starten. Det er väldigt trångt de första kilometerna, när folk ska från startområdet in på stigarna. Det kan føles frustrerende, men giv dig selv og de andre en chance for at komme ind i loppet. Det giver meget energi at fokusere på alle andre og have et højt stressniveau, og visse tager dumme beslutninger som at springe forbi i skoven. Så er der en risiko for, at du knækker en fot og at loppet tar slut där och då. Se i stedet fram emot kilometerna längre fram då leden av löpare tunnas ut. Der kan du springa förbi de du behöver på ett bra och kontrollerat sätt.
   
   
3. Tænk at banan bare er 29 kilometer. Den sidste kilometer eksisterer næsten ikke i løbefart, den går bare hurtigt og er den letteste under hele loppet. Det går svagt utför och du hör publikens energi och speakern nere från Grönsta gärde. Derfor er mitt tips ta sikte på 29 kilometer och ta tacksamt emot upplevelsen sista kilometern oavsett hur trött du är.

Foto: Luca Mara