Känns varje springsteg som att trampa på knivar? Så kan du ha drabbats av löparskador. Men lugn, det går at bli smärtfri snabbt - naprapaten Mats Emilson berättar hur.
Kroppen er lavet til at springe. Men når man løber, er det et tegn på, at noget er galt. Der er en masse almindelige skader, som løbere kan blive ramt af, men som tur er, går det både at forebygge alt fra løbeskoene til de andre bænke. Med ret hjælp kan den, der rammes hurtigt, komme tilbage ud i spåret igen.
- Når man springer, øges belastningen på kroppen. Varje gång man sätter foten ned blir den belastad med fem, sex gånger vår kroppsvikt, säger naprapaten och löpcoachen Mats Emilson.
En vanlig åkomma som kan drabba den som springer är löparknä. Det føles igen på at smärta börjar stråla från utsidan av knät efter mellan en kvarts och en halvtimmes löpning. Ofta er smärtan så kraftig, at man tvinges til at bryde løpturen.
- Det første, man skal gøre, og det gælder alle typer af smerte, der opstår under løb, er at gå til en naprapat, sjukgymnast eller kiropraktor for at kontrollere, hvilken type skade det drejer sig om, siger Mats Emilson.
Når det konstateres, at smärtan kommer fra löparknä, er det en bra rehabiliteringsform at mjuka upp sätesmuskeln på en foamroller.
- Man bør også styrke sit ben, sine hofter, sin krop og sin fotostyrke med øvelser, som man enten kan få fra sin terapeut eller en PT, tipser han.
Just löparknä beror ofta på att löparen är svag i fotlederna, höften och bålen. Det gør at man ikke orkar holde kroppen upprätt när man springer utan istället sjunker ihop till en slags sittande ställning som sliter på knäna.
- Ved næsten alle typer af løbeskade er det ikke området, hvor det gør noget, som er årsag til smärtan. Bålen er enormt vigtig at træne op, hvis man skal springe. Hvis man har en stærk mave og god holdning, kan man glide væk fra meget besvær, siger Mats Emilson.
I princippet kan alle almindelige skader - benhinneinflammation, hälsporre, onda fötter og hälsenor - kopplas til at kroppen har svaga punkter som bör tränas upp. Både benhinneinflammation og smärta i hälsenan har ofta sin oprindelse i at bäckenet ikke er tilstrækkeligt rørligt.
- Hvis man er i futterne, skyldes det ofte, at futterne og bålen er for svage. Man kan træne op fotostyrkan gennem at til eksempel gøre tåhävningar, jogga barfota på en gräsmatta eller stå på en balansplatta, siger Mats Emilson.
Se også over dine løparskor, rätt typ av skor kan minska det onda. Hvis fotomanden derimod stråler ind mod himlen og gør, så du ikke vil belaste foden, kan du blive ramt af helsespor.
- Så må du gå til en duktig terapeut og få hjælp. Annars er der risiko for, at det bliver værre, råder Mats Emilson.
At smörja smärtstillande gel på det onda området är inget han rekommenderar.
- Då släcker man bara branden men tar inte reda på varför det började brinna.
Istället tipsar han om att vila från löpningen en period och bygga upp kroppen genom att styrketräna ben och bål, gå på yoga för att återfå smidigheten eller springa i vatten, en övning som inte belastar kroppen.
- Og gå med i en löparklubb. Der kan du få tips og råd fra utbildade coacher.
Kom ihåg, även om hälsporren värker eller benhinnorna smärtar för varje steg så innebär det inte att du måste sluta springa för alltid.
- Se det som en pause. Ta hjälp av en duktig terapeut som kan behandla dig och ge tips på övningar så kan du snart trycka på playknappen igen, säger Mats Emilson.
