Selvklart er øvning A og O, når det kommer til löpning. Men det findes faktisk en hjælp opsjö med smarta små tips som ser till att du springer snabbare på nolltid.
At intervaller og omhyggeligt udtænkt træningsudstyr forbedrer dine løprundor er siden gammalt, men vidste du, at enkle knep kan spare sekunder - og dermed være meget effektive i det lange løb? Linus Holmsäter er en svensk friidrottare som bland annat har tagit SM-guld på 100 km och sprungit Stockholm Marathon på 2:27. Vi frågade ut löparen, som går under namnet @inpinkshorts på Instagram, hur man ska gå till väga.
Kan jeg bliver virkelig hurtigere uden at træne mere, end jeg gør?
- Jeg inspirererras ofte af Gunde Svan. Han trænade hårdare än de flesta. Men han byttede også ud skidspetsarna i sina stavar mot sådana med lättare metall för att spara 1,5 gram vikt i varje stavtag. Han utvecklade en effektiv duschteknik för att hinna träna mer. Han lärde sig att svepa sportdryck från tyska öldrickare för att spara ett par sekunder på varje vätskekontroll, säger Linus Holmsäter.
Hvad kan jeg gøre for at blive hurtigere, ud over at træne mig til det?
- En enkel grej, der gør din løbetur hurtigere på nultid, er at købe et par konkurrencesko. Gamla, tunga skor kan göra att du använder 2-5 procent mer energi jämfört med de snabbaste modellerna. Du kan også lære dig springa i medvind. Cyklister gør, at man skal holde sig bag nogen anden. Som løber er effekten mindre end for cyklister, men svarer alligevel cirka 30 sekunder på et vindstilla tiokilometerslopp. Och till sist, välj rätt lopp. Backiga, varma lopp eller blåsiga lopp gör att du kan förlora 10 minuter eller mer på ett maraton.
Hvad er det ultimative loppet at springe?
- Bäst är runt sex grader varmt, asfalt och så platt som möjligt. Tjejmilen er til eksempel en mellantuff bana.
Hvordan kan min utrustning förbättra löpningen?
- Löpning behöver inte vara så komplicerat. Men hvis man alligevel vil komplicere lidt grann, synes jeg, at hver løber skal have mindst tre par skor - to stykker af forskellige modeller for lidt længere pass, og et par tunnare for intervallpass. Måske fungerer nogle af disse også til konkurrence. Selv har jeg mange forskellige par, som jeg roterer rundt, fra barfotaskor til tunnare distansskor, for at variere belastningen og löpupplevelsen, siger Linus Holmsäter og fortsætter:
- Det er ikke heller en helt dum idé at have en skysst löparklocka. Jeg bruger min for at kunne holde et jævnt tempo under tävling, samt for at holde min stegfrekvens tilstrækkeligt høj.
SHOPPA HÄR: Vores store udbud af pulsklockor
Er der nogen, der tror, at jeg har en taktik?
- Absolut, men det beror helt på hvad formålet med löpningen är. Vill du springa snabbt, springer du för en placering eller vill du bara njuta? For att njuta gillar många att träna lite mer existentiellt, såsom att springa med ett syfte, tillsammans med vänner eller med en kul destination. Vil du springe hurtigt, så sker generelt de største tidsforstyrrelser, når man fejler med at finde det rette tempo. Mange springer for hurtigt, ryckigt eller lyckas inte hitta det tempo som de verkligen har potential att ha. Enkelt fixat med en bra plan, en GPS-klocka, ett bra träningssällskap och lite rutin.
Löparen Linus Holmsäter har bland annat sprungit Stockholm Marathon på tiden 2:27. Prova på hans små knep för att springa snabbare du också!
LÄS MER: Så får du bedre løbeteknik
LÄS MER: Så springer du milen hurtigere
SHOPPA HÄR: Vores store udbud af løparskor
