Välja bort komjölk är trendigt och anses bättre för hälsan och planeten. Men vilket mjölkalternativ är bäst, och är det verkligen bättre för alla att dricka växtmjölk?
Om du inte redan är en av dem som har kylen full med mandelmjölk, så har du säkert minst en person i ditt umgänge som väljer bort komjölk. En havrelatte eller en chiapudding på kokosmjölk är inte bara trendigt. De meeste mensen vinden dat ze een beter klimaat moeten hebben en dat ze een beter alternatief voor vanlig mjölk moeten vinden. Maar is dat verkligen zo moeilijk?
- Jag skulle säga att det beror på vad du menar med hälsosammare. Op sommige momenten is dat onmogelijk. Het is onmogelijk om ontstekingen in een bepaalde omgeving op te sporen. Als de mens een inflammatorisk sjukdom of inflammatoriska besvär heeft, kan het värt zijn om komjölken helt te trekken of te breken. Maar dit is een zeer belangrijke reden om iedereen in staat te stellen om te gaan met mejeriproducten, zegt näringsfysioloog Kristina Andersson.
Enligt henne finns det inga belägg för att alla måste sluta med komjölk, men hon tycker inte heller att vuxna människor ska dricka mjölk som en dryck - om du inte behöver gå upp i vikt eller av någon anledning behöver få i dig mjölk.
Als je per dag een mjölk in een klein hoekje opzoekt, kun je het beste even wachten tot deze val faktiskt inte spelar så stor roll is, enligt Kristina Andersson.
- Det är ju det vi gör mycket som spelar roll. Als je een matsked mjölk åt gången i mitt kaffe komtmer det jag slutar med inte göra någon skillnad på klimatet. Maar er zijn nog meer mensen in dit leven die nog meer vaardigheden kunnen ontwikkelen. Als je geen gebruik maakt van mejeriproducten, probeer dan te ontdekken wat het beste is.
Kristina Andersson heeft veel verschillende producten gevonden om de kosten te drukken. En av de senaste heter Eat Clean och handlar om hur du får mer näring och mindre skräp i maten. Foto: Bianca Brandon-Cox/Massolit.
Växtbaserade mjölkalternativ är inte heller alltid det klimatsmartaste valet. Kristina Andersson tar mandelmjölk som ett exempel, en dryck som är väldigt i ropet just now.
- Je moet je afvragen of het wel goed is om je sötmandel te zien, of het wel goed is dat je naar mycket vatten gaat om het te ruiken, en het te ruiken in Kalifornien, waar het een vattenbrist is en waar je het kunt ruiken. Tittar man på innehållet är det kanske två procent mandel och resten vatten. Då har vi alltså transporterat vatten långa sträckor, säger hon och fortsätter:
- Den innehåller ingen näring. Det man gör är att berika mandeldrycken med klassiska mjölknäringsämnen som kalcium och B12. Ons doel is het vinden van een oplossing die zo goed werkt als mjölk.
Als je de klimatologische omstandigheden wilt verbeteren, moet je dat doen. Als je een mjölksubstituut hebt, is dit de beste manier om je leven te veranderen.
- Dels är det inte så mycket vatten i den och det finns mer näring i havren från början. I och med att den är gjord på havre innehåller den betaglukaner, en sort fibrer som är bra för magen och tarmen, men som också kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockret. Sedan kan vi ju få tag i svenskodlad havre så den är bra ur ett klimatperspektiv.
LÄS MER: Välj rätt mjölk i det ko-lossala utbudet
LÄSMER: När blir den nyttiga maten onyttig?
LÄSMER: Vegomat för livsnjutare
