Hvornår bliver den nyttiga maten onyttig?
Når noget stampes som sundt, spiser vi gerne ekstra meget af bare det livsmedlet. Det er jo nyttigt! Men hvor meget skal vi egentlig spise af den "nyttiga" maten? Näringsfysiologen reder ut.
Hvert år dykker nye fødevarer op som anses ekstra trendiga och nyttiga: från avokado och kokosolja till nötter och chiafrön. Listan kan göras lång på livsmedel som ska göra susen vår hälsa. Känslan blir att det knappast går att äta för mycket av den här supernyttiga maten. Men er det sundt at spise tre avokadoer om dagen eller grønkål til hvert måltid?
Näringsfysiologen Kristina Andersson har skrevet flere bøger om kost og helse og forklarer, at det ikke rigtigt går at få en præcis mængde, som du bør spise af et visst livsmedel. Åtminstone inte på grund av att det skulle kunna bli farligt.
- Det findes en øvre grænse for linfrön, som vi ikke skal overskride, for at der findes cyanid i det, men det er väldigt få livsmedel som har en sådan grænse for at det kan være farligt at forbruge for meget. Det handler snarere om at vi behöver variera oss, at vi inte ska äta ensidigt oavsett om det är nyttigt eller inte, säger hon.
Näringsfysiologen Kristina Andersson er även föreläsare och skriver böcker om kost och hälsa. En af hendes seneste titler er Eat Clean og handler om, hvordan du får mere næring og mindre skräp i maden. Foto: Bianca Brandon-Cox/Massolit.
Det her betyder derimod ikke "ju mer av det nyttiga desto bättre". Hvis vi tager det som et eksempel, mener vi faktisk, at en halv dag er nok. Den rekommendation handlar inte om att det är dåligt att äta mer - avokado är en väldigt bra fettkälla - utan om att fettinnehållet är ganska högt.
- Men det går egentlig ikke at sige, at en halv avokado om dagen räcker heller, för om det är den enda fettkällan du får i dig måste du äta ganska många för att få i dig ditt dagliga fettbehov, säger Kristina Andersson.
Så det findes ingen anledning til at begrænse sin intag til en halv om dagen?
- Egentlig ikke. Det beror helt og hållet på hur mycker annat fett du stoppar i dig och hur mycket fett du behöver.
De anbefalinger, du har hørt gällande vissa livsmedel, exempelvis en näve nötter om dagen eller några matskedar chiafrön, handlar förmodligen främst om att det är en lämplig kalorimängd. Men præcis som Kristina Andersson siger, er alt relativt. Du som ikke får i dig så meget andet fedt behöver mer än en halv avokado om dagen, precis som att den som inte äter kött behöver äta mer av andra proteinkällor för att kompensera.
Hvis du derimod bare skal spise en vis mængde kalorier, måske for at du skal gå ned i vægt, så findes det en pointe at begrænse dit intag af et visst livsmedel.
- Jeg foreslår at holde en ret jævn fordeling mellem kolhydrater, fedt og protein, hvis man vil gå ned i vægt. Vill du göra det och använda avokado som fettkälla kanske jag inte gör det när jag har lax som proteinkälla eftersom lax också har fett i sig. Vil jeg dessutom ha oliver, nötter och frön som topping och olivolja då sticker fettinnehållet iväg ganska snabbt.
Det meste er bedst i en moderat mængde, og det gælder også den nyttiga maten. Antallet af avokador eller mængder, der skal bruges, spiller mindre rolle - det er helheden, der er det væsentlige.
LÄS MER: 3 x granola
LÄS MER: Det her spiser svenskarna
