Så behandler du en gubbvad

Er du mand, over 40 og har ont i vaden kan du ha drabbats av gubbvad. Her er kiropraktors bedste råd.

Att få ont i vaden när du springer eller idrottar kan ha flera orsaker och en vanlig slaskdiagnos är gubbvad. Kiropraktorn Karna Wibergh reder ut begreppet.

- Gubbvad har fået sit navn af, at det vanligen er mænd mellem 35 og 40 år eller ældre som rammes af det. Ett klassiskt patientfall är en man som tidigare varit väldigt aktiv inom en sport eller löpning, och sedan tar upp sporten igen efter 20 år och utan förberedelser spelar tennis, badminton, innebandy eller löpning, säger Karna Wibergh, som förutom kiropraktor jobbar som PT och mentalcoach på WorldClass i Västerås.

Gubbvad er et samlingsnavn over akut opkommen smerte i vaden. Det, som mennesker ofte mener, når de siger, at de har ramt gubbvad, er, at de har fået en sträckning eller mikroruptur, det vil sige, at nogle af muskelfibrene i vaden er gået af.

- Det hænder, fordi muskulaturen i vaden ikke er lige så eftergiven som den en gang var, eller at du ikke er trænet til den type belastning, du udsætter den for.

SHOPPA HÄR: Vad-, fot- och knäsnydd från Rehband

En muskel er opbygget af mange små trådar, som kaldes muskelfibre, og de udgør sammen det, som kaldes for en muskelbuk, en muskel. Hvis hele musklen går af, så slipper den fra fæstet, men det kan være sådan, at kun nogle af trådene går af, og så kommer de som småningom læka ihop. Problemet er, at de læker ihop på et sätt som gör att det bildas en ärrvävnad som minskar elasticiteten i muskulaturen.

- Derfor er det ret almindeligt at få det visse kalder gubbvad om du tidigare har haft problem med vaderna och har små ärrvävnader sedan tidigare. Har en muskel på noget sätt gått av, även om det bara är några av muskelfibrerna, så får den en minskad elasticitet och hållfasthet. Har du otur kan en større del af fibrerna brista och då kan du nästan känna en grop i vaden.

Den almindelige årsag til det, der kaldes for gubbvad, er altså en direkte, høj belastning og at smärtan kommer som en blixt fra klar himmel. Men det findes også varianter, hvor du overbelaster vaden under en længere tid, hvilket til slut leder til en skade.

- Overbelastning ter sig ofte som smerte i vaden, når du til eksempel springer. Hvis du ignorerer smärtan og irritationen i musklerne og kører på alligevel, kan det føre til en akut skade, som føles som at nogen sætter sig i en kniv i vaden.

Karna Wibergh har mange kunder, som søger hjælp til, hvad de selv tror er gubbvad. Det er hendes opgave at tage reda på vad som egentligen har hänt.

Hvis du er usikker på, hvad du skal gøre, synes Karna Wibergh, at du skal søge hjælp. Ofta er det aflastning, som er aktuelt de første dage, men efter det kan du begynde med forskellige behandlinger og rehabilitering.

- Som kiropraktor kan jeg se til helheden efter en skade. At behandle ryg og bækken handler om at skabe gode forudsætninger for nervesignaler og immunforsvaret til at klare at læka skadan. Jeg giver også råd om, hvordan mennesker kan rehabilitere deres skader. Jeg skulle primært anbefale dig at opsøge en kiropraktor eller naprapat, som kan hjælpe dig med at se, at hele bevægelsesapparatet fungerer optimalt. Også fysioterapeuter med OMT-uddannelse kan behandle ryg og bækken og duktiga PT:s kan såklart hjælpe dig med rehabövningar.

Så tager du hånd om en bristning i vaden

Steg 1: Den akuta fasen

Hvordan føles det? Smärtan kommer oftast akut och kan kännas som ett knivhugg i vaden eller en skarp smärta. I forbindelse med dette er det ofte svært at støtte ordentligt på benet.

Hvad skal jeg gøre? Undgå det, du gør på en gang og linda vaden hårt med en elastisk linda för att minska svullnaden. Svullnaden kommer mellan 30 sekunder upp till två minuter efter olyckan, så det gäller att vara snabb för att minimera svullnad efter en skada. Hvis skaden ikke bliver så stor, bliver rehabiliteringen og tilbagevenden til træning og aktivitet ofte hurtigere.

Hvad harjeg ret til? Dra åt lindan så du nästintill får blodstopp (80 procent av elasticiteten). Læg dig ned og ha benet i högläge. Det ska vara hårt lindat, men känner du inte tårna får du lätta lite på lindan. Læg lindan efter 15-20 minutter, før du opreparerer processen og lindar lige hårdt igen. Læg den en anden gang efter 20 minutter og læg den derefter med 50 procent af elasticiteten, og hold resten af kvælstoffet tilbage.

Steg 2: Rørlighed og fleksibilitet

Ha benet i högläge så ofta du kan för att minska svullnaden. Sov med en kudde under foten och sitt med benet på en pall eller liknande. Eftersom du aflastar benet efter en bristning minskar du även funktionen och rörligheten eftersom du inte rör vaden på samma sätt. Så er det vigtigt at holde gang i rørligheden ved at udføre bevægelsesøvelser i et aflastet läge.

#1. Massera vaden | 2-3 minutter

Börja massera vaden själv genom att rulla exempelvis en kavel eller pinne upp och ned längs vaden. Undvik at kavla på skelettdelen på framsidan av smalbenet.

#2. Rotera foten | ett par gånger/dag

Sätta dig ned med rakt ben. Börja sträck foten framåt och bakåt i en lugn takt. Rør siden foden i cirklar. Ta verkligen ut rörelserna så mycket du kan.

#3. Rotera foten med gummiband | 1-2 gånger/dag

Efter et par dage kan du køre bevægelsen med et gummibånd for at få mere modstand, det vil sige, at du successivt øger belastningen på musklerne. Sæt et gummibånd under foden og hold i hænderne. Gør samme bevægelser som i øvningen innan.

#4. Tåhävningar på ett eller två ben | 12-15 repetitioner x3

När du kan belasta vaden är det bra att få igång funktionen genom att göra tåhävningar. Stil dig på en bænk med hænderne uden for bænkens kant. Gå sedan upp på tå med båda fötterna och sänk sedan ned hälarna så djupt du kan.

Trycket skal ligge under stortå og långtå, ligger trycket på lilltåsidan belastar du foten fel, vilket betyder att kroppen kompenserar för din skada.

Du tilpasser dig selv, hvor højt og dybt du går i dine tågehævninger. Et råd er at begynde med lette, korte bevægelser, før du øger bevægeligheden. Da det samtidig strækker vaden, er det vigtigt at være forsiktig.

Når du klarer af at gøre tåhævninger med begge ben, kan du gå op i en tåhævning med begge fødder, løfte det friska benet og holde det i luften, mens du går ned i tåhævningen på et ben.

#5. Tåhävning med böjt knä | 12-15 repetitioner x3

Gör en tåhävning på precis samma sätt som i övningen innan, men den här gången ska du hålla knäleden böjd under hela övningen.

LÄS MER: Så tejpar du knät efter en skada

LÄS MER: Så behandlar du en sträckning

SHOPPA HÄR: Vårt totala utbud av löparskor