Så skal du gøre om du bliver skadet når du træner
At gå til gymmet løser ikke alle verdens problemer, men træning gør din krop glad - om du ikke er skadet og træner helt vildt. Naprapaten Anna Ericson ved, hvordan du skal gøre, når kroppen gør det.
Vejen til en lille krop kan være lang og kroget, men det er altid en god tid!Uanset om du får en helt ny skade, som det hugger til i ryggen ved et marklyft, eller om du har en gammel skade, som du dras med år ut og år in, så findes det en gemensam nämnare: Det suger!
Som tur er findes der en mængde duktiga terapeuter där ute, som vet hur du kan bli av med skadan. En af dem er naprapaten Anna Ericson, som ejer Tullinge hälsokälla.
Träning kan ju göra ont ibland, men var går gränsen för hur ont det får göra?
- Jeg plejer at sige, at du skal arbejde gennem modstand men respektera smärta. Småont och obehag är okej, men smärta är något annat, säger Anna Ericson.
Om det hugger til i ryggen når jeg til eksempel gør et marklyft, vad ska jag göra då?
- Afbryd det, du gjorde for det første. Sedan undrar många om de ska åka till akuten eller inte. Hvis du f.eks. har gjort en forskel og er kommet i ryggen, eller hvis det stråler ud i luften, så er det ingenting akut, der gør, at du kan komme på hospitalet.
Hvornår behøver jeg at søge læge?
- Åk i akut om tarm og blåsa inte fungerar, om du tappar känsel i underlivet och eller tappar funktionen i armar och ben. Smärta är inte akut på samma sätt, även om många blir oroliga första gången de råkar ut för en skada. Åker du da i akut får du träffa en läkare, vars arbete är att avgöra om du är i reell fara, eller om något inte är akut. Da kan vissa klaga på sjukvården, men det är inte akutens arbete att hjälpa dig med ryggont. Så er det bedre om du går til en sjukgymnast, fysioterapeut, kiropraktor, naprapat, osteopat eller lignende som kan undersøge ordentligt og lave en plan for hvordan du skal gøre for at blive smärtfri.
Naprapaten Anna Ericson driver Tullinge hälsokälla. Foto: Anthony AndrewsHvordan ved jeg, hvad der er skade, og hvad der er træningsvärk?
- Generelt kan man sige, at træningsvärk kommer efter et tag og er som værst andre eller tredje dage. En skade kommer mere direkte, og du får direkte svullnad og funktionsnedsättning. Med det sagt kan træningsvärk være rejält plågsamt, men det försvinner av sig självt och är inte farligt.
Många som får en skada får plötsligt fler skador, vad beror det på?
- Alt i kroppen hænger sammen, så det kan bero på, at du kompenserar på noget måde for din skade, eller for at du er rädd för smärta och därför rör dig stelare. Om nogen søger for nacksmärta kan jag som naprapat undersöka fötterna, för då kanske du gjort någon operation där som gjort det stelt, vilket påverkar knäna, vilket gör att höften rör sig konstigt och det går sedan upp i ryggen och nacken, säger Anna Ericson och fortsätter:
- Det er også sådan, at hvis du da behandler bort nacksmärtan, så kan du få ont i bröstryggen og når du får bort det, så er det ländryggen som strejkar. Hjärnan orkar nämligen inte registrera alla smärtsamma områden samtidigt, utan prioriterar det som är värst. Derfor kan det kännas jobbig med rehabträning.
Hvad har du for råd til den, der oplever netop det?
- Kom ihåg att rehab i princip aldrig går smärtfritt. Først bliver du lidt bedre. Du får måske bedre bevægelighed og rörelseomfång. Men siden kan det gøre ont, innan du är stark nog att befinna dig i de nya ytterlägena. Kommer du ind i en sådan svacka skal du ikke ge upp, utan fortsätta gå till din terapeut. Så bliver du stærkere og udholdende og til sidst smärtfri. Vägen tillbaka är krokig. Det er ikke bare skadan som ska läka, utan även nervsystem och smärtminne ska hinna med.
Berätta lite om gamla skador. Nogle har jo lidt skruttiga knän, axlar eller liknande som ställer till det i träningen år efter år, går det att få bukt med?
- Ofta går det, men det er individuelt, og du må søge hjælp af nogen kunnig på området. Alt strukturelt i kroppen er blevet lækket på et år. Derfor går det ikke at sige, at du har et syv år gammalt diskbråck, det fungerer ikke sådan. Siden er det så, at du fra födseln kan have en anatomi rent genetiskt som gör dig mer känslig och utsatt, alla är inte gjorda för att bli fotbollsspelare eller gymnaster, precis som alla inte har fallenhet för att bli matematiker eller språkvetare. Måske kan du ikke udøve en vis sport på det niveau, du vil, uden at det kan være sådan, at du må holde dig til en vis type træning, som du vil må bra.
At komme på hvad smärtan beror på verkar vara ett riktigt detektivarbete?
- Ja, det er desuden sådan, at hvis du har gået og trukket med smerte længe, så bygger nervesystemet om og signalerer smerte også ved for eksempel tryk og vibration, for hjernen er så van, at området gør ont. Så gælder det om at tale om for hjernen, at det ikke er noget farligt, du behøver lugna den.
Hvis jeg for eksempel har en dårlig aksel, er det så løsningen at undgå at træne den?
- Nej, du får hitta vägar runt. Hvis en bevægelse ikke fungerer, kan du bryde ned i bevægelsen eller gøre hvert lille delmoment, indtil du kan sætte det sammen til en helhed. Tag hjælp af en ekspert for at finde ud af, om du har en faktisk skade, en kompensationsproblematik eller om det er smärtminnet, der spökar. Uanset hvad er løsningen aldrig at sluta träna. Rörelse läker kroppen!
