Därför stressar vi oss sjuka i jakten ett sunt liv

Träning och mat är något som kan mätas och vägas och jämföras. I den nya boken Hälsohets reder Elina Sundström ut varför så många mår dåligt i sin strävan att leva ett sunt liv.

Mår du dåligt om du missar ett träningspass, kommer ångesten krypandes om du ätit något onyttigt eller känner du dig besviken om du inte orkade springa hela milen? Då kan du ha drabbats av hälsohets.

– Hälsohets är när du inte mår bra inuti, och känner dig konstant stressad och otillräcklig, säger Elina Sundström, 24.


Boken Hälsohets finns ute nu.

Hon har skrivit boken Hälsohets som handlar om stress, prestationsångest, ätstörningar och hur man gör för att bli sunt hälsosam. I den har hon intervjuat stressforskare, terapeuter och personer som drabbats av stress, kontrollbehov och prestationskrav.

– Min tanke med boken är att försöka flytta fokuset till ett mer hållbart, holistiskt tänk som handlar inte bara om det fysiska utan även om den psykiska, sociala och existentiella hälsan. Hälsa i dag har blivit något som kretsar kring mat och träning, något vi kan mäta och väga och där prestationer är huvudmålet. I jakten på att göra rätt och vara duktig är det många som tappar bort sin inre hälsa, förklarar Elina Sundström.

Vem tycker du ska läsa Hälsohets?

– Alla som känner att de tänker på hälsa och hälsohets, men också de som jobbar med människor på skolor, i föreningar, i vården eller på idrottsklubbar, eller den som har en anhörig som inte verkar må bra. Antingen kan man läsa boken för att hitta stöd i andras berättelser eller för att förstå de som mår dåligt.

Vad förvånade dig mest när du skrev den?

– Jag läste en del om varifrån hälsohets kommer och då insåg jag att hälsa, kropp och prestationer alltid har kopplats ihop med klass och karaktär, det är därför det finns så djupt rotat i oss. Vad vi gör och hur vi ser ut kan kopplas ihop med olika karaktärsdrag eller klasstillhörighet. I dag är individfokuset otroligt stort och har man dålig självkänsla kan det bli otroligt viktigt att känna att man gör "rätt".

Hur kommer det sig att så många människor stressar sig sjuka i sin jakt på hälsa?

– Jag tror att det handlar mycket om samhällsbilden av vad som är en duktig och bra människa, och att det är det som premieras.

Hur vet jag om jag drabbats av hälsohets?

– Det är skillnad på att ha ett hälsotänk och vara drabbad av hälsohets, du kan inte bli för hälsosam. Hälsohets är när du inte mår bra inuti, känner dig konstant stressad och otillräcklig och följer mat- och träningsscheman slaviskt. Det är varningstecken.

Hur kan jag komma till bukt med det?

– Du måste omformulera din syn på hälsa. Tänk på vad du kan göra för att må bättre, bli gladare och göra det du vill. Försök ha ett glatt fokus på mat och träning. Om du väljer att ta en fika, njut av den. Den blir inte mer hälsosam om du värderar den eller pratar om hur ”nyttig” den är.

När är det läge att söka professionell hjälp?

– Om du mår så dåligt att du tänker att du borde söka hjälp ska du göra det. Och får du inte hjälp genom vården, om det är långa köer, så ta kontakt med någon av de ideella hjälpföreningar som finns.

Du har gjort flera intervjuer i boken, upplevde du att det finns ett behov av att prata om stress och press kring träning och hälsa?

– Ja, det var många som kände sig ensamma i det här och tänkte ”är jag den enda som känner så här?”. Det kan finnas en skam i att ha problem med mat och träning, att man mår dåligt över något som ska vara enkelt. Den skammen kan göra att man inte söker hjälp. Därför finns det ett behov av att visa att det ser olika ut, det går inte alltid att se på en människa hur den mår inuti.

Om jag upplever att en närstående mår dåligt i sin strävan att leva sunt, hur stöttar jag honom eller henne?

– Fokusera på det inre måendet, fråga hur personen mår och gå inte in på vad den gör. Visa att du finns där om personen vill prata. Om personen förnekar att den mår dåligt, fråga igen, och ta dig tid att lyssna om han eller hon öppnar sig. Tipsa om ställen där det går att få hjälp och erbjud dig att följa med som stöd.

I boken har du skrivit en önskelista på vilka förändringar du skulle vilja se för ett friskare samhälle, kan du dela med dig av en önskning?

– Att hälsa blir ett större ämne i skolan. Idrott och hälsa finns som ett skolämne men vad jag minns handlade det mest om idrott. Min dröm är att det blir ett ämne som får mer tid och som blir mer helhetsmässigt, att man blandar teori och praktik och pratar om hälsa på ett holistiskt sätt. Jag skulle också vilja att det ingick stresshantering och prat om livsfrågor, ofta är det något som skaver inuti som gör att man utvecklar psykisk ohälsa.

HÄR kan du läsa mer om Elina Sundströms nya bok Hälsohets. Hon har tidigare skrivit boken Jag är också viktig som handlar om att vara ung anhörig till en familjemedlem som är sjuk eller har funktionshinder. Foto: Pressbild