Nu är det bevisat: Vi är riktiga soffnötare i det här landet. Bara sju procent av svenskarna mellan 50 och 64 år rör på sig tillräckligt mycket.
En svensk studie publicerad i tidskriften Plos one visar att få medelålders personer uppfyller de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Vid den strängaste tolkningen av rekommendationerna uppnår endast sju procent av personerna mellan 50 och 64 år upp till målen.
Studien kallas Scapis (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) och kommer att omfatta 30 000 individer och syftet med studien är att studera hjärt- kärl- och lunghälsa. Deltagarnas dagliga aktivitetsmönster analyseras, för att se hur detta är kopplat till riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen.
Nu har en pilotstudie genomförts med 1 100 personer, där deltagarna fick lämna blodprover, genomgå ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester, datortomografi och fylla i ett omfattande frågeformulär. De fick sedan bära en så kallad accelerometer under en vecka, som mätte stillasittande som aktivitet med låg, medel, och hög intensitet. Alla deltagare genomförde även ett submaximalt konditionstest på cykel, det så kallade Ekblom Bak-testet.
Pilotstudien visade att deltagarna satt ned mer än 60 procent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt ned mer än kvinnor, men tränade däremot mer. Man såg också att högutbildade satt ned mer än lågutbildade, men tränade mer. Veckodagar innebar mer sittande för såväl kvinnorna som männen i studien jämfört med helgdagarna.
– Resultaten visar bland annat att skillnaden mellan hur lite deltagarna faktiskt rörde sig och hur mycket de satt var större än vad tidigare rapporter visat, vilka har byggt på självskattat stillasittande och fysisk aktivitet. Anledningen är att denna studie har använt rörelsemätare, vilket medfört en mer realistisk verklighet snarare än den självskattade. Studien ska även senare analysera skillnaden mellan den självskattade och den mer objektivt mätta fysisk aktiviteten, säger Mats Börjesson, hjärtläkare och professor i folkhälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan.
Artikeln finns att läsa i sin helhet här.
