Kebnekaise reser sig 2097 meter över havet och är Sveriges högsta berg. Det krävs en liten kraftansträngning i några timmar för att nå toppen men du ska inte låta dig avskräckas av alla höjdmeter. Det allra flesta klarar det. Det här ska du tänka på.
Var: Kebnekaise ligger 19 kilometer västerut från Nikkaloukta. Till Nikkaloukta kan du åka buss eller bil från Kiruna men sedan slutar vägen. Är helikopter inte ett alternativ kan du underlätta färden genom att ta båt 6 kilometer på Laddjujavri och gå de resterande 13 kilometrarna. Annars rekommenderas att komma västerifrån längs Kungsleden, som börjar i Abisko cirka 80 kilometer bort.
När: Sommartid är amatörernas tid. Det går att bestiga toppen också under vintern men det ställer helt andra krav på klättraren. Juni-augusti är bäst för den ovane.
Hur: Det finns två leder till toppen som utgår från Kebnekaise Fjällstation. Den östra leden guidas av utbildade fjällförare från STF. Den västra leden rekommenderas om du vill bestiga toppen på egen hand. Den är ca 20 km upp och ner men innehåller även en total stigning på cirka 1800 höjdmeter vilket gör att den upplevs som betydligt längre och tuffare. Räkna med att turen tar mellan 10-15 timmar. Störst chans att nå toppen är i juli/augusti, då är vädret som mest pålitligt.
Utrustning: Du bör ha kännedom om fjället och dess natur. Vädret är en huvudfaktor och varma plagg, mössa, handskar, matsäck, karta, kompass, kängor och vattenavisande plagg är ett måste. Temperaturen kan skifta från några plusgrader till sommarvärme.
Guide/Pris: Guidade turer med personal från STF ges dagligen 6/3-9/9. Åldersgräns är 18 år, 16 år med målsmans sällskap. Pris för medlem i STF 1350 kronor, icke medlem 1450 kronor.
“Ett beslut att vända är alltid rätt”
Peter Mossberg har arbetat 4 säsonger (två vintrar/ två somrar) som guide på Kebnekasie Fjällstation och känner väl till miljön kring Sveriges högsta berg.
-Jag tror jag var uppe på toppen 22 gånger en sommar, sammanlagt har det nog blivit nästan 40 gånger. Första gången var för tio år sedan, det var i slutet av april. Känslan att komma upp första gången var rätt speciell, det sägs att man ser en elftedel av Sveriges yta men det vet jag inte om det stämmer. Väl däruppe var det häftigt, det kändes som något unikt, att jag var helt ensam om något.
Hur skiljer sig de två lederna?
-Den östra leden är rakt på toppen från fjällstationen och är en finare tur och mer effektiv. Den innehåller klättring både på is och sten, och mycket vandring. Det är den vi guider går med våra grupper. Västra leden är stenig nästan hela vägen. Mer psykiskt påfrestande eftersom den är mer monoton och går i en kringrörelse runt toppen, man börjar uppför, för att sedan vända nedför och uppför igen.
Vad krävs för att gå upp på Kebnekaise?
-Man ska ha bra kondition och lite vana av att vara ute i naturen tycker jag. Förutom rätt utrustning ska man vara lyhörd på guiden och förstå att vädret är helt avgörande för säkerheten. Ett beslut att vända är alltid rätt.
Vilka brukar gå i guidegrupperna?
-Många är inte naturmänniskor per definition men är vana att röra på sig och har god kondition. De vill upp på Sveriges högsta topp och har det som tydligt mål. Det är nästan alltid god stämning i grupperna. Trots att man ibland tvingas vända på grund av vädret. Två gånger har jag varit med om att någon friat på toppen (ja alltså inte till Petter reds. anm) då blir det rätt bra stämning i gruppen efteråt. Båda gångerna har männen bett mig ta ner gruppen och sen har de gått ned på knä när vi stått längre bort och tittat på.
Vad har du i matsäcken på en topptur?
-Jag brukar ha soppa med en rejäl smörklick i, det ger både smak och kalorier. Några smörgåsar och en energibar eller chokladboll. Sommartid bör man ha minst två liter vatten. Tillgången på vatten på vägen upp är inte alltid bra.
Vad får man inte missa när man är uppe i Kebnekaiseområdet?
-Rakt österut från toppen ligger Tarfalastugan i en av Sveriges mest högalpina miljöer. Där bedrivs en av världens längst sammanhållna glaciärmätningar. Det är fantastiskt fint. Har man tid och möjlighet kan jag verkligen rekommendera att man också tar sig vidare mot Narvik. Det är väldigt häftigt att uppleva förändringen i naturen när man kommer in i Norge. Bergen blir högre och naturen mer dramatisk.
När är det som finast vid Kebnekasie?
-Jag måste säga i början av hösten när det är grönt i dalen, guldfärgat uppe på fjällen och topparna är snövita.
Vad är det du gillar så mycket med naturen där uppe?
-För mig är det friheten. Det är som en gigantisk lekplats utan gränser där man kan klättra, vandra, springa och åka skidor.
