Hans filosofiska löparbok gör succé

För att finna ro flyttade Markus Torgeby ut i skogen. Och med hjälp av löpningen fick han rätsida på tillvaron. Hans bok Löparens hjärta har blivit en succé och ska nu översättas till flera språk.

Markus Torgebys Löparens hjärta släpptes i mars 2015. Boken är en berättelse om Torgebys uppväxt där han hittar löpningen som ett sätt att finna ro och stilla grubblerier i en rörig vardag där skolan inte fungerar samtidigt som hans mamma drabbas av en dödlig sjukdom. Men en lovande juniorkarriär med SM-medaljer förstörs av en skada och han börjar se på löpning som något jobbigt.

För att komma tillrätta med sina tankar bestämmer han sig för att flytta ut i skogen och bo i en kåta. Under fyra år lever han ensam, grubblar och springer. Skogen menar han, räddade hans liv.

- Jag har aldrig skrivit förut, men gått runt och funderat mycket på att jag borde göra det eftersom jag fört dagbok. Så jag skrev någon text som jag skickade in till Offside Press, de ger ut Filter som jag gillar. Redaktören Mattias Göransson läste och sa att det var gôtt och undrade om jag ville ha ett kontrakt. Sedan skrev jag och det var en stor utmaning men det är ju sådant jag gillar. Jag har ingen unik historia egentligen, utan problem som många andra har. Men jag hoppas att min berättelse kan hjälpa någon.

Boken har fått stort genomslag, främst i löparkretsar. Många har lockats av Torgebys filosofiska inställning till att springa. Boken har hittills sålts i över 10 000 exemplar och översätts nu till finska, danska och engelska.

- Responsen har varit enorm. Jag som tycker det mest är en massa ord. Bodil Malmsten mejlade mig och berömde boken, det var stort. Hon sa att hon önskar att hon läst min bok för länge sedan och börjat springa.

Boken har gett Torgeby en ny karriär som föreläsare. När vi når honom sitter han på tåget på väg till Stockholm från Åre där han nu bor med sin familj. Han ska föreläsa på Älvsjömässan tillsammans med bland andra Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet.

I en episod i boken berättar Torgeby om hur han blir bokad att föreläsa på Grand Hotel i Stockholm och får också ett rum på hotellet. Men han sover inte där. Efter alla år i skogen föredrar han att sova under bar himmel, så han tar sin packning och tillbringar natten på Djurgården under en gran.

- Jag gör fortfarande så, regnar det i Stockholm nu förresten? frågar han och fortsätter:
- Jag har packat ned sovsäcken och liggunderlaget. Sedan tar jag en löprunda tidigt på morgonen innan de flesta har vaknat. Det är det bästa jag vet. Efter det åker jag till Älvsjö.