Atleterna-stjärnan tränar 25 timmar i veckan

Sju svettiga spörsmål

Lasse Ohtamaa tog Nordiskt rekord i femkamp 2015.

Han har grym tävlingsinstinkt, en charmig personlighet och stora muskler. Vi har pratat med Lasse Ohtamaa från Atleterna om hur han kom i superform - och här är hans bästa tips till dig!

Tiokamparen Lasse Ohtamaa, 35, syns just nu i SVT:s lördagsunderhållning Atleterna. Med muskler av stål och ett hjärta av guld har han hypnotiserat många tittare. Nu avslöjar Lasse Ohtamaa, som också jobbar som personlig tränare och fritidspedagog, hur han blev så vältränad och vad han gör för att hålla sig skadefri.

Lasse, du är den mest vältränade person jag någonsin träffat. Hur blev du det egentligen?

- Från grunden är det att jag alltid haft mycket spring i benen och jag behövde kanalisera all den där energin på något vettigt i stället för att bara springa runt. Det som var den utlösande faktorn var att jag blev mobbad i grundskolan och då började jag i en friidrottsförening för att komma undan, få en nystart och träffa vänner som jag hade något gemensamt med. För mig blev friidrotten en drog jag inte kunnat skilja mig ifrån och som dominerat mina tankar dygnet runt, säger Lasse Ohtamaa.

Hur mycket tränar du en vanlig vecka?

- De sista tio åren har jag tränat 30 timmar i veckan men sista året har jag skurit ned till den lägsta Svenssonstandarden jag kan acceptera och stå ut med och det är 25 timmar.

Hur håller du dig skadefri?

- Jag har som rutin att värma upp väldigt länge inför alla träningspass oavsett om jag ska köra styrka eller friidrott. Jag har som en checklista jag bockar av. Först promenad, sedan lugn jogg och dynamisk rörlighet där jag känner av var jag är extra stel i kroppen och vad jag behöver fokusera på. Dessutom jobbar jag med hela kroppen varje träning och att jag alltid jobbar med rörlighet i höftböjarna, bröstryggen och axlarna, även om det inte är huvudfokus, ger mig en grundsmidighet som hjälper mig i all träning.

Vad har du för grundstenar i ditt hälsokoncept?

- Det viktigaste är att ha ett tydligt mål, då skickar du rätt signaler till kroppen. Går du till ett gym utan att veta vad du vill blir kroppen också förvirrad och så får du sämre resultat. Första steget mot ett mer vältränat liv är att fatta ett beslut. Bestäm dig. Nu vill du förändra dig. Sätt dig ned och fundera på hur det känns när du nått slutmålet. Hur mår du då? Hur känns det? Ha den bilden i huvudet varje gång det är jobbigt och du vill ge upp. Då ska motivationsbilden finnas där så att du känner att det är värt det. Har du inte det drivet själv borde du ta hjälp. En annan sak som är viktig för mig är att inte gå in och köra järnet och strunta i allt runtomkring. Kroppen måste bli återställd, och för det måste du vila och äta på ett bra sätt.

Berätta lite om dina matvanor?

- Mitt smeknamn är Krydd och det är för att jag älskar stark mat. Jag äter mycket chili, det ökar förbränningen, är gott och hjälper mot förkylningar. Jag är inte rädd för fett, utan tillför nyttiga fetter från nötter, fisk och olivolja. Annars äter jag tre grundmåltider varje dag med husmanskost, som ris, kyckling, broccoli och kött och kompletterar med kosttillskott för att inte missa något viktigt näringsämne.

Vad får du oftast för kommentarer på din form?

- Många vill veta vad hemligheten är bakom min form och vad som skiljer mig från andra eftersom jag sticker ut lite grann. Svaret är att jag inte känner mig duktig om jag går till gymmet tre gånger i veckan utan att träningen är en naturlig del i allt jag gör och inget måste för mig. Dessutom får jag en del konstiga kommentarer. En person som håller på med muscle worship mejlade mig och erbjöd mig stora summor, ungefär fem gånger min lön, för att ses en gång i månaden och få se på mig när jag tränar, klämma på mina biceps och ta på mina lår. Det är helt sjukt och ingenting jag är intresserad av.

Hur var det att spela in Atleterna?

- Det var väldigt speciellt och något jag kommer bära med mig resten av livet. Vi bodde tillsammans i atletbyn utan kontakt med omvärlden och kunde inte ta del av nyheter eller lyssna på musik och blev bara upphämtade till tävlingarna. Annars tänkte jag mest på hur jag skulle träna för att inte vara sliten till tävlingarna, som vi inte visste vad det skulle vara. Dessutom var det ett socialt spel, hur mycket ska man våga bli vän och ge av sig själv mot någon man ska möta på tävling? Man vill inte ge de andra några fördelar, så jag försökte fokusera på mitt eget race. Det var en balansgång. Allt i byn blev väldigt intensivt och känslorna blev starkare därinne än de blir i verkliga livet. Samtidigt var det fruktansvärt jobbigt att komma tillbaka till vardagen efteråt och vakna utan att höra de andra och jag saknade alla spekulationer, skratt och galna spex.


Det glada gänget i Atleterna.