En manlig idrottsman tjänar 72 gånger mer än en kvinnlig. Det är hög tid för förändring!
Den 8 mars infaller internationella kvinnodagen. Det är ett ypperligt tillfälle att uppmärksamma orättvisor och ojämställdhet mellan män och kvinnor inom olika branscher. I sportvärlden är klyftorna mellan könen fortfarande stora, även om flera instanser och organisationer arbetar för att göra branschen mer jämställd. En av dem är Riksidrottsförbundet.
- Det här ska inte klassas som kvinnofråga, utan som en idrottsutvecklingsfråga. Alla oavsett kön ska kunna vara med och förändra idrottsvärlden, säger Sofia B Karlsson, sakkunnig och utbildningsansvarig inom jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet.
Män och kvinnor värderas olika
Enligt Statistiska centralbyrån tjänar kvinnor 89 procent av männens lön, men skillnaderna inom sportvärlden är på sina håll större än så. 2017 gjorde SVT en undersökning om idrottslöner. Man tittade då på 7 idrotter och valde ut 143 landslagsidrottare från fotboll, ishockey, alpint, skidskytte, simning, friidrott, golf och längdskidor. SVT fick fram information om lönerna på 108 av de personerna och resultatet var hisnande: De kvinnliga landslagsidrottarnas genomsnittliga månadsinkomst var 18 890 kronor. Männens motsvarande summa? 1 358 551 kronor i månaden. Männens inkomst var alltså 72 gånger högre än kvinnornas.- Skillnaden i löner handlar delvis om vem man ser som den "riktiga" utövaren av sporten och hur man värderas som man respektive kvinna. Flickor och kvinnor behöver ofta bevisa sig innan man satsar pengar på dem, men det är en självklarhet och tradition att satsa pengar på män, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Här kan man börja med att ta en titt på sig själv och sin förening eller förbund. Vad baserar jag mitt beslut på i den här frågan, är det ett aktivt val eller är det gamla traditioner? Vad bygger vi uppdelningen av resurser på och varför gör vi det? Vi behöver få in tänket att det ska bara självklart att fördela resurser jämnt.
Sofia B Karlsson jobbar som sakkunnig och utbildningsansvarig inom jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet.En spegling av samhället i stort
Så varför är idrotten inte jämställd? Det handlar förstås om flera saker. En av dem är att vi inte ser elitidrottare som yrkesutövare, menar Shadé Jalali, branschansvarig och opinionsbildare på Unionen.- När vi kollar på idrotten så ser man den inte som ett riktigt yrke, och då verkar det som om man kan bete sig lite hur som helst och kringgå vanliga diskrimineringslagar. Jag har gjort två undersökningar som gäller elitfotboll och elithockey, och det visade att män sitter på nästan alla poster. Domare, coacher, fysiologer, ordförande - alla. Och det gäller både för kvinnliga och manlig lag, säger Shadé Jalali.
- Det handlar om tradition, att idrottsrörelsen från början formades av män, för män. Den kulturen har levt kvar. Genom Me too och Time out blev många maktstrukturer ännu tydligare. Förändringar sker men det är bra en bit kvar, säger Sofia B Karlsson.
Vad kan vi göra då?
- Dels måste vi se över resurserna som finns idag. Argumentet att kvinnor inte spelar på samma nivå och därför inte kan få mer pengar håller inte. Vi behöver ta större kliv när det gäller att satsa på jämställdhet. Fler karriärvägar inom idrotten behövs, idag finns det färre för kvinnor än för män. När en kvinna slutar med sin idrott är det vanligt att de utbildar sig till något helt annat, medan män sällan gör detsamma. Man kan inte vilja ha ett mer jämställt samhälle som man och inte flytta på sig, säger Shadé Jalali.
"Argumentet att kvinnor inte spelar på samma nivå och därför inte kan få mer pengar håller inte", säger Shadé Jalali, branschansvarig och opinionsbildare på Unionen.Vad kan specifikt män göra för att få till en förändring?
- Män har ett extra stort ansvar. Tillhör man normen har man möjligheten att bidra till förändring. Du kanske har tillgång till rätt rum, du kanske har en position med mycket makt. Män har både en möjlighet och ett ansvar i att se sin egen del i den här frågan, men också att se andra som inte har den självklara positionen, säger Sofia B Karlsson.Rikdsidrottsförbundets jämställdhetsmål
Inför fotbolls-VM förra året slog en fransk lag fast att landets stora idrottsfederationer ska bestå av minst 40 procent kvinnor. Det ska leda till att fler kvinnor väljer att bli fotbollsspelare, domare, lagtränare eller klubbledare. Lagen ingår i en reform gällande ökad jämställdhet mellan män och kvinnor i allmänhet i landet.
I Sverige har Riksidrottsförbundet satt upp jämställdhetsmål för år 2025. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.
- Det vi arbetar utifrån är mål som idrottsrörelsen tillsammans satt upp. Vi följer upp dem genom rapporter som publiceras på vår hemsida, rf.se. De uppföljande rapporterna har bland annat handlat om könssammansättning i specialidrottsförbundens styrelser och valberedningar, jämställdhet bland idrottens ledare och i år följer vi upp föreningars arbete med jämställdhet. Vi har också en stor utbildningssatsning där vi fyller på med kunskap om maskulinitetsnormers påverkan på idrottsmiljön, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Om det är en organisation eller ett förbund där det finns få kvinnor och många män så måste man ställa sig frågan: Varför ser det ut som det gör i vår organization? Varför trivs män så bra och varför kommer inga kvinnor in här? Vi jobbar utifrån ett normmedvetet perspektiv, förklararar Sofia B Karlsson.
