Har du hälsoångest?

Om du har ett överdrivet fokus på din egen hälsa kan du ha drabbats av hälsoångest. Här är expertens tips på hur du får hjälp med dina besvär.

Att prioritera sin hälsa, träna och äta bra är något positivt. Men ibland går önskan om en frisk kropp över till en osund besatthet, så kallad hälsoångest. I vården finns det flera diagnoser som man kan få om man har hälsoångest. Ett vanligt exempel är hypokondri, berättar Erland Axelsson som är leg. psykolog och medicine doktor med fokus på hälsoångest. Han förklarar att en viss oro för den egna hälsan är helt naturligt, till och med bra!

- Utifrån ett evolutionärt perspektiv är ju ingenting viktigare än att vi är säkra på att vår kropp mår bra, så att vi kan fortsätta att existera och fortplanta oss. Även i dagens samhälle är oron för hälsan en bra sak så länge det förekommer i en lagom dos. Det är det som får oss att söka vård när vi behöver och uppmärksammar de symptom vi bör uppmärksamma, säger han och fortsätter:

- Problemet är när oron blir för stark eller tätt återkommande. Att den blir stark för vissa personer beror på både ärftliga faktorer och ens livserfarenheter. Man kan säga att de gener man föds med gör att det blir mer eller mindre sannolikt att man blir orolig för saker i allmänhet.

När skulle du säga att en sund oro för hälsan blir ett problem?

- Problemet uppstår när upptagenheten med hälsan är så stor att den i sig ger ett lidande eller en funktionsnedsättning i vardagen. Det kan handla om att du är så upptagen med att ha koll på din kost eller träning att du har svårt att engagera dig i dina nära relationer, blir så orolig för hälsan att du inte kan engagera dig i ditt arbete så mycket du vill, eller kanske till och med är så rädd för att något ska vara fel med kroppen att du gång på gång känner ett behov av att söka vård.

Har folk mer hälsoångest i dag än tidigare?

- Jag har märkt att det är vanligt att spekulera i det, men det finns inget forskningsstöd för att oro kring hälsan är vanligare i dag än för 10, 20 eller 30 år sedan. Många påstår att det är så i media, tv och tidningar. Men det är väldigt svårt att säga med vetenskapligt tillförlitliga metoder.

Det går att träna bort din ångest

Hälsoångest kan se ut på många olika sätt. Du kan lägga ett överdrivet fokus på att träna och äta rätt, vara rädd för att få cancer eller gå med en ständig oro över att något är allvarligt fel. Erland Axelsson förklarar att det finns saker du kan göra på egen hand för att få hjälp med din ångest.

- Träna på att inte ta till strategier för att minska oron i stunden. Det har visat sig att när det gäller oro och ångest i allmänhet så är det ofta de saker du tar till för att minska besvären som ökar den över tid. Gällande hälsoångest så är det vanligt att du oroar dig för symptom i kroppen och vill ha koll genom att kontrollera blodtryck, undersöka huden, kolla vikten eller vad det kan vara. Det är naturligt att vilja göra det för att hålla din oro i schack på kort sikt. Men om om du ofta tar till de här strategierna får du på lång sikt inte erfarenheten av att leva med osäkerheten och icke-utredda symptom.

Att ringa sjukvårdsupplysningen eller fråga anhöriga om något som du tror kan vara fel i kroppen är helt naturligt och många gånger bra, poängterar Erland Axelsson. Men tar du till det väldigt ofta blir du i det långa loppet sämre på att hantera nya symptom.

- Det här är väldigt väl belagt i forskning. Vill du minska din hälsoångest gäller det att träna på osäkerhet kring hälsan och inte genast utesluta risk för sjukdom.

Om oron är så stark att du inte kan han hantera den själv, är det viktigt att du söker hjälp av vården för din hälsoångest.

Psst! Erland Axelsson är en av författarna till boken Tänk om jag är sjuk!: fri från hälsoångest med kognitiv beteendeterapi. Kolla in den HÄR.

LÄS MER: 5 hälsotrender 2019

LÄS MER: Då ska du träna för att sova bättre