Så ska du göra om du blir skadad när du tränar
Als je naar de sportschool gaat, lost dat alle problemen in de hele wereld op, maar als je naar de sportschool gaat, ben je blij - als je inte är skadad och tränar helt fel. Naprapaten Anna Ericson vertelt je wat je kunt doen als kroppen ontbranden.
Vägen till en smärtfri kropp kan vara lång och krokig, men är alltid värd tiden!ras Als je een mooie, kleine krokodil hebt die je omhelst met een marklyft, of als je een grote krokodil hebt die je omhelst met de tijd van een jaar of een jaar of een jaar, dan is dat een gemakkelijke oplossing: Det suger!
Het enige wat telt is dat er een groot aantal duktiga terapeuter in de buurt zijn, die je kunnen helpen bij het vinden van een oplossing. Een van hen is naprapaten Anna Ericson, die Tullinge hälsokälla beheert.
Träning kan ju göra ont ibland, men var går gränsen för hur ont det får göra?
- Jag brukar säga att du ska jobba igenom motstånd men respektera smärta. Småont och obehag är okej, men smärta är något annat, zegt Anna Ericson.
Om det hugger till i ryggen när jag till exempel gör ett marklyft, vad ska jag göra då?
- Vertel me wat je het beste kunt doen. Sedan undrar många om de ska åka till akuten eller inte. Als je bij wijze van voorbeeld een marklyft gjort en in de regen gaat zitten, of als je de strålar in je voordeel gebruikt, dan is dat de ingenting die ervoor zorgt dat je naar het sjukhus gaat.
Wat moet ik doen als ik zo ziek ben?
- Åk in akut om tarm och blåsa inte fungerar, om du tappar känsel i underlivet och eller tappar funktionen i armar och ben. Smärta är inte akut på samma sätt, även om många blir oroliga första gången de råkar ut för en skada. Åker du då in akut får du träffa en läkare, vars arbete är att avgöra om du är i reell fara, eller om något inte är akut. Då kan vissa klaga på sjukvården, men det är inte akutens arbete att hjälpa dig med ryggont. Het is beter als je naar een sjukgymnast, fysioterapeut, kiropraktor, naprapat, osteopat of een andere persoon gaat die je kan helpen en een plan kan maken voor wat je moet doen om beter te worden.
Naprapaten Anna Ericson bestuurder Tullinge hälsokälla. Foto: Anthony AndrewsHur vet jag vad som är skada och vad som är träningsvärk?
- Over het algemeen kun je zeggen dat een träningsvärk na een tijdje komt en na drie dagen. En skada kommer mer direkt, och du får direkt svullnad och funktionsnedsättning. Als je het zo bekijkt, kan het träningsvärk opnieuw worden bevestigd, maar dat is niet zo eenvoudig.
Degene die een skada heeft, heeft meer skador, wat is daar de reden van?
- Allt i kroppen hänger ihop, så det kan bero på att du kompenserar på något sätt för din skada, eller för att du är rädd för smärta och därför rör dig stelare. Om någon söker för nacksmärta kan jag som naprapat undersöka fötterna, för då kanske du gjort någon operation där som gjort det stelt, vilket påverkar knäna, vilket gör att höften rör sig konstigt och det går sedan upp i ryggen och nacken, säger Anna Ericson och fortsätter:
- Det är också så att om du då behandlar bort nacksmärtan, så kan du få ont i bröstryggen och när du får bort det så är det ländryggen som strejkar. Hjärnan orkar nämligen inte registrera allela smärtsamma områden samtidigt, utan prioriterar det som är värst. Als je dat niet doet, kun je veel werk verzetten met revalidatie.
Wat kun je doen om te voorkomen dat iemand alleen dit doet?
- Kom ihåg att rehab i princip aldrig går smärtfritt. Het eerste wat je moet doen is een lichte bättre. Du kanske får bättre rörlighet och rörelseomfång. Maar dat kan ook gebeuren als je nog steeds niet klaar bent om de nieuwe ytterlägena te bezoeken. Kommer du in i en sådan svacka ska du inte ge upp, utan fortsätta gå till din terapeut. Kommer du bli starkare och uthålligare och till sist smärtfri. Vägen tillbaka är krokig. Det är inte bara själva skadan som ska läka, utan även nervsystem och smärtminne ska hinna med.
Doe het rustig aan met het assortiment. Als je een lichte, skruttiga knän, axlar of een liknande hebt die je na elke volgende keer weer terugvindt, kun je dan nog steeds een bukt krijgen?
- Ofta går det, men det är individuellt och du måste söka hjälp av någon kunnig på området. Alle structuur in de kroppen heeft een jaar geduurd. Därför går det inte att säga att du har ett sju år gammalt diskbråck, det fungerar inte så. Sedan är det så att du från födseln kan ha en anatomi rent genetiskt som gör dig mer känslig och utsatt, alla är inte gjorda för att bli fotbollsspelare eller gymnaster, precis som alla inte har fallenhet för att bli matematiker eller språkvetare. Het kan zijn dat je een sport beoefent op het moment dat je er bent, maar het kan ook zijn dat je je moet aanpassen aan een bepaald type training waar je je op kunt voorbereiden.
Hoe kom je bij het punt waar smärtan beror på verkar vara ett riktigt detektivarbete?
- Ja, det är dessutom så att om du har gått och dragits med smärta länge så byggs nervsystemet om och signalerar smärta även vid till exempel tryck och vibration, för hjärnan är så van vid att området gör ont. Als je voor je ouders wilt zeggen dat dit niet erg is, dan moet je het zien te vinden.
Om jag till exempel har en dålig axel, är då lösningen att undvika att träna den?
- Nej, du får hitta vägar runt. Om en rörelse inte fungerar, kan du behöva bryta ned rörelsen eller göra varje litet delmoment tills du kan sätta ihop det till en helhet. Vraag hulp aan een expert om te weten te komen of je een faktiskt skada, een compensatieprobleem of een smärtminnet som spökar hebt. Oavsett vad är lösningen aldrig att sluta träna. Rörelse läker kroppen!
