-Vi skulle kunna fylla två tre hallar till i Stockholm, intresset är enormt, säger Björn Pohl på Klättercentret i Solna.
Han har med glädje sett hur allt fler de senaste åren har upptäckt klättringen och hittat till klättergymmen (hallarna kallas så).
-Förut var klättringen mer för en liten klick naturintresserade som höll till ute mycket under sommarhalvåret och klättrade lite inne på vintern. Nu finns alla grupper representerade här, vi har barn från tre år upp till 60-åringar som klättrar.
De finns i huvudsak två typer av klättring. Med rep och sele upp på en mer eller mindre lodrätt vägg där du säkras av en person på marken. Eller bouldring, då du klättrar osäkrad på en några meter hög vägg med en tjock matta under.
-Det är bara att komma hit och hyra ett par skor och börja bouldra. Vill du klättra med rep och kunna säkra någon måste du gå en kurs på tre tillfällen och lära dig säkerhet, utrustning och teknik, säger Björn Pohl.
Han tror många uppskattar klättringen som träningsform för kombinationen av styrka, smidighet och problemlösning. Greppens placering i förhållande till varandra kallas ”problem” och har varierande svårhetsgrad.
-På väggen måste du vara helt fokuserat på var du har kroppen och hur du ska ta dig vidare. Du måste släppa allt annat i huvudet. Det gör att det är väldigt avkopplande också.
-Många uppskattar också den sociala biten på klättergymmen. Man ger tips till varandra och löser problem tillsammans. Och det är lika mycket tjejer som killar här, fortsätter Björn Pohl.
Erik Petersson har klättrat i tio år och han har sett hur klättergymmen fyllts av nybörjare.
-Det är kul. För det är en ganska unik träningsform. Här kan man se en 10-åring och en 60-åring jobba in ett boulderproblem tillsammans, på mer eller mindre samma premisser.
Han uppskattar klättringen för att det känns som gratisträning.
-I början var det mer som ett träningspass. Nu tränar jag annat för att bli bättre på att klättra istället. Det är lite som att spela tv-spel, allt man vill är att levla upp och bli lite bättre.
Hur övervinner man det lilla obehaget att ge sig upp på en vägg?
-Man är lite rädd i början, det är naturligt. Men man vänjer sig ganska snabbt och efter ett par gånger är de flesta så fokuserade på själva klättringen att de inte tänker på att de hänger i ett rep över huvud taget.
