Var fjerde svensk har det senaste året upplevt fysiska eller psykiska besvär som orsakats av stress på sitt arbete det senaste året. Hvis du også kjenner deg stresset, trenger du å lese denne artikkelen.
Det råder ingen tvil om at vi lever i en verden der mange er stresset. Just nu visar exempelvis siffror från Försäkringskassan att diagnosen akut stressreaktion har ökat med 73 procent de senaste två åren och att sjukskrivning på grund av stress eller stressrelaterade sjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.Forra året var 71 000 pågående sjukskrivningar och 14 procent av dem berodde på akut stressreaktion. Det kan også være et mørketall da til eksempel sykmeldinger på grunn av mag- og tarmrelaterte sykdommer kan være en følge av stress, noe som gjør at siffran skulle kunne være enda høyere. Det er først og fremst kvinner i alderen 30-39 år som rammes, men også så mange som var femte 16-åring lider av stress-symptomer.
Arbetsmiljöverkets rapport fra 2014 viser at så mange som var fjerde svensk noen gang under det siste året har opplevd at de har fått fysiske eller psykiske plager som forårsaket av stress på sitt arbeid. Olika typer av yrkesgrupper upplever olika typer av besvär, lärare känner mer psykiska besvär medan hantverkare upplever större påfrestning kroppsligt. Også her er kvinner overrepresenterte.
Det finnes også mørka siffror om stress bland våra barn och unga vuxna. SCB viser bland annat statistik på att nästan varannan flicka och var tredje pojke mellan 10 och 17 år känner sig stressad minst en gång i veckan. Mest stresset er jenter mellom 16 og 17 år. Her er det skola, kompisar, höga krav, förväntningar, utseendepress med mera som påverkar. Stress-symptomer kan te seg forskjellige for barn og unge voksne, men vanlig förekommande är sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och även ätstörningar och självskadebeteenden.
- Som vuxen ska du se upp om du får värk, migrän, svårt att sova, att du ofta glömmer saker, har återkommande förkylningar andra återkommande sjukdomar, mag- och tarmbesvär, håravfall, orkeslöshet, depressionssymptom. Alt dette er varningstecken på stress du skal ta på alvor, sier Tanja Dyredand, som er mindfullnesscoach, yogalærer og meditasjonsleder bak populære sajten stressaav.nu.
Når Yoga girl hadde event i Uppsala for 950 personer fikk Tanja Dyredand kjøre mindfulness med alle deltakere.
5 tips til deg som kjenner deg stresset
1. Se opp med de vanligste stressfaktoreneTidsbrist
- En av de vanligste årsakene til at mange kontakter meg er tidsbrist. Man hittar inte tid för återhämtning och hur man än planerar så räcker tiden inte till, säger Tanja Dyredand.
Du tackar ja till för mycket
En vanlig fälla är att inte säga nej tillräckligt ofta.
- Er du en slik som vil oerhört mycket och ofta tackar ja trots att du egentligen behöver tid till återhämtning? Da behöver du säga nej oftaare.
Telefonen og paddan
- Ständig uppkoppling mot sociala medier, telefon, dator och surfplatta är en vanlig stressfälla. På det viset er du aldri ledig uten alltid tilgjengelig.
Negative tanker
Negative tanker er en vanlig stressfaktor.
- Du er din egen største fiende om du prøver ned deg selv, skaper negativ uro, ältar saker og oroar dig för sådant som inte ger dig energi.
2. SOS! Gjør så her om du får et skikkelig stressanfall
Om du får ett riktigt stressanfall, då hjärtat slår snabbt, du knappt kan orientera dig , inte kommer ihåg din pinkod eller knappt vad du heter ska du försöka stanna upp, för att bryta stresskurvan du befinner dig i.
- Stresskurvan ser exakt likadan ut alltid och pågår i exakt 90 sekunder, men vid enorma stress-attacker överlappa kurvorna varandra. Att stanna upp är det bästa sättet att hantera det på. Det kan du gjøre gjennom å ta noen dypere andetag. Och gärna då med magen, eftersom magfunktionen stängs av vid stress.
När du stannat upp andas du alltså genom att dra in djupa andetag genom näsan, så att magen fyller sig, och andas sedan ut genom munnen. Låt kroppen slappna av. Upprepa fem gånger. När du lugnat ned dig planerar du sedan nästa steg.
- Når du lugnat ned dig kan du fundera ut hvordan du ska gå vidare i situationen. Er det en rosa pute så vær å få stilt deg åt sidan och försök sedan komma på den. Når det gjelder ältande finns mängder med bra knep och jag har bland annat en bra guidad meditation för det på min YouTube-kanal Mindfully Tanja som är gratis att lyssna på.
3. Ät dig till en lägre stressnivå!
Hva du spiser påvirker hvordan du kjenner deg. Viss mat kan förvärra dina stressymptom och obalansen i kroppen. Men det går å spise stress-smart som får deg til å må bedre siden det balanserer blodsockret og gir ekstra mye vitaminer og mineraler, noe som urholkas fra kroppen når du stresser. For ekstra spjutspets mot stress så ät ekologiskt och laga mat från grunden själv. Tenk på å ta deg tid til å spise siden det tar 20 minutter for hjernen å forstå at du er mätt.
ÄT
- Mat som gir ekstra magnesium, kalium, kalsium, sink og jern.
- Baljväxter.
- Gröna grönsaker.
- Frukt og bær som er rika på antioksidanter.
- Nötter och frön.
- Växtbaserade produkter hellre än mejeriprodukter.
- Mye fett.
- Mycket socker, framför allt vitt socker, som startar stressreaktioner i kroppen.
- Snabba kolhydrater såsom pasta, ris och vitt mjöl.
- Alkohol.
- Godis og sötsaker.
- Chips.
- Kaffe.
- Halv- og helfabrikat.
- Mat med dolt hvitt sukker.
- Läsk.
Når du er stresset er det lett hänt at det slarvas med matvanene, men er det noen gang du skal være ekstra nøye med hva du stopper i munnen er det da.
Noen personer virker klarar av ett schema som får statsministern att verka sysslolös, andra känner sig stressade bara för att de skyndar sig till bussen. Hvor mye stress man "tåler" er helt individuelt, men har du tid til återhämtning så reparerar du kroppen från den stress du haft, och du får en bra balans. Faktum er at du kan venne deg til stress, men du kan ikke dra det så langt som helst.
- Forskning har vist at kroppen kan bli mer tolerant overfor stress, noe som betyr at du kan strekke deg og øke hvor mye din kropp tåler stress, men det går bare til et visst nivå. Ger du aldrig kroppen vila och återhämtning så låser sig kroppen till slut och du når den så kallade vägen.
Andre har mindre tålighet for stress.
- Mange som har gått inn i veien forteller at veien tilbake er den vanskeligste, for da kan man bli stresset av minsta lilla eftersom depåerna är helt urholkade.
5. Tren smart om du er stresset
Å försöka klämma in träningspass i ett redan fullt schema, kan vara nog så stressande. Visserligen är träning, som spinning, löpträning och crossfit bra för att minska stressnivåer, men kom i håg att du ändå utsätter ditt hjärta för hög puls och att dina muskler får jobba. Forsök därför att även schemalägga återhämtande träning.
- Jeg anbefaler at du ikke bare planlegger trening uten også det som gir deg återhämtning, som vila, søvn, meditasjon, å lese en bok eller gå i skogen. Jag älskar kombinationen yin yoga och meditation men du ska hitta det du gillar. Frisk luft er kanon!
LÄS MER: Derfor er stress så farlig
