Derfor er stress så farlig
At det er dårlig å stressa vet de fleste, men vet du hvorfor? La eksperten Tanja Dyredand forklare det for deg.
Stress er et stort helseproblem, men tross det er det mange som nesten skryter av at de er stresset. Att ha mycket att göra förknippas av många som att man är en viktig person eller eftertraktad av många. Men faktum er at langvarig stress påvirker kroppen på en forödande sätt.- Stress setter igång en rad olika processer i kroppen och pågår detta under en längre tid leder stressen till ohälsa, både i kropp och själ, säger Tanja Dyredand, mindfulnesscoach bakom YouTube-kontot Mindfully Tanja och hemsidan Stressaav.nu.
Når du utsätts för stress, antingen utifrån med en massa måsten, jobb, skoluppgifter eller tidsbrist, eller en inre stress med krav på dig själv, oro eller rädsla, ställer kroppen in sig i högsta beredskap. Automatiskt går du inn i en "fight or flight"-modus, altså et läge då kroppen gör sig redo för att slåss eller fly. Det var tidligere viktig for menneskers overlevnad.
- Det som skjer når kroppen forsvinner i "slåss eller fly"-läge er at binjurarna sätter igång och tillverkar stresshormonet adrenalin och noradrenalin. Hjärtat och musklerna får extra energi, pulsen höjs, du känner dig kortvarigt piggare och får mer kortisol. Blodsockret er viktig for at du skal få mer energi og orka slåss eller fly fra det som stresser deg. Alle typer av mag- og tarmfunksjon stängs av, eftersom det inte är meningen att du ska äta eller nära dig när du är i en stressituation. Du får ökat fokus, men kan endast koncentrera dig på en sak i taget. Kroppen må skjuta til enorma mängder vitaminer och mineraler och pusha immunförsvaret lite extra.
Når stress-situasjonen sedan avtar går kroppen i motsatt läge, för att återigen skapa balans. Du behöver extra fett och kolhydrater (sockerarter) för att komma upp i balanserad nivå efter det snabbt förbrukats. Du kan känna dig skakig, trött och lite ledsen, eftersom hormonbalansen rubbats. Hormoner styrer oerhört mycket av hur du mår och hur du känner dig och reglerar glädje, ilska, sömn, hur pigg du känner dig och din självkänsla.
- Om du utsätts för kortvarig stress, kanske någon timme varannan vecka eller någon gång i månaden, gör det ingen påverkan på kroppen mer än att du skjutit iväg enorma mängder energi för stunden. Men pågår det stress i hverdagen, noen dager i strekk eller til og med år etter år, påvirkes kroppen förstås. Hormonbalansen er i konstant rubbning. Du har økt kortisolmängder, det vill säga ökat blodsocker, ökad puls och immunförsvaret ansätts om och om igen.
Eftersom hela ditt mag- och tarmsystem stänger ner vid långvarig stress, så kommer inte tarmarna kunna ta hand om maten och du kan inte heller tillgodogöra dig alla nyttiga vitaminer och mineraler som maten innehåller. Det kan også i förlängningen leda till viktuppgång, vilket inte heller är bra för kroppen.
- Etter stress er du ekstra sugen på sukker og fett. Kanskje spiser du då också mer av det och till exempel vitt raffinerat socker, vilket i sig är beroendeframkallande och också påverkar flera olika typer av sjukdomstillstånd. Da kroppen også samtidig urholkas på framförallt viktiga vitaminer och mineraler under stress minskar också ditt immunförsvar. Du har lettere å bli syk. Din kropp blir ekstra mottakelig for ulike virus, bakterier, sopp og parasitter. Mag- og tarmsykdommer som er relatert til stress er svært vanlig, som hjerteproblemer, eksem, allergier, håravfall, ledvärk og så videre fordi kroppens alle funksjoner hele tiden får jobbe på høyvarv under stress. I värsta fall går du i väggen, då kroppen helt enkelt säger ifrån.
Når du har hatt påslag av hormonene adrenalin og noradrenalin under lengre tid har du også vanskeligere for å få balanse på serotonin (sömnhormon), oxytocin (lugnande, minskar stress) og endorfin (lyckohormon) fordi de er koblet til hormonsystemet. Det kan også bli en negativ spiral der stress skaper mer stress.
- Siden du bare kan konsentrere deg om en sak i taget øker risikoen for at du blir ouppmärksam vid stress, missar saker som i sin tur också ökar din inre stress. Derfor er det ekstra viktig at du tar hånd om deg, avsetter tid til total återhämtning og finner et sätt som passar just dig för att få känsla av lugn och ro.
Tanja Dyredands fem beste tips:
Så stress-sanerer du ditt liv
- Se over hvordan du lever. Hva legger du tid på i ditt liv? Hvordan får du dagene og ukene til å gå?
- Lär dig tacka nej!
- Tenk mer positivt, finn taktikken og det som gir deg energi.
- Planlegg tid til återhämtning. Du planlegger säkert in tid till träning, möten och annat men du behöver också tid att bara vara.
- Stäng av mobilen och datorn. Bestäm tid när du inte är tillgänglig.
