Derfor stresser vi oss sjuka i jakten ett sunt liv

Träning och mat är något som kan mätas och vägas och jämföras. I den nya boken Hälsohets reder Elina Sundström ut varför så många mår dåligt i sin strävan att leva ett sunt liv.

Mår du dåligt om du missar ett träningspass, kommer ångesten krypandes om du ätit något onyttigt eller känner du dig besviken om du inte orkade springa hela milen? Da kan du ha drabbats av hälsohets.

- Hälsohets är när du inte mår bra inuti, och känner dig konstant stressad och otillräcklig, säger Elina Sundström, 24.


Boken Hälsohets finns ute nu.

Hon har skrivit boken Hälsohets som handlar om stress, prestationsångest, ätstörningar och hur man gör för att bli sunt hälsosam. I den har hon intervjuat stressforskare, terapeuter och personer som drabbats av stress, kontrollbehov och prestationskrav.

- Min tanke med boken er å försöka flytta fokuset till ett mer hållbart, holistiskt tänk som inte handlar bara om det fysiska utan även om den psykiska, sociala och existentiella hälsan. Hälsa i dag har blivit något som kretsar kring mat och träning, något vi kan mäta och väga och där prestationer är huvudmålet. I jakten på å gjøre rett og være duktig er det mange som tappar bort sin indre helse, forklarer Elina Sundström.

Hvem synes du skal lese Hälsohets?

- Alla som känner att de tänker på hälsa och hälsohets, men också de som jobbar med människor på skolor, i föreningar, i vården eller på idrottsklubbar, eller den som har en anhörig som inte verkar må bra. Antingen kan man lese boken for å finne støtte i ogras berättelser eller for å forstå de som mår dåligt.

Hva forvånade dig mest när du skrev den?

- Jeg leste en del om alt som kommer og da innsåg jeg at helse, kropp og prestasjoner alltid har koblet sammen med klasse og karakter, det er derfor det finnes så dypt rotat i oss. Vad vi gör och hur vi ser ut kan kopplas ihop med olika karaktärsdrag eller klasstillhörighet. I dag er individfokuset otroligt stort och har man dålig självkänsla kan det bli otroligt viktigt att känna att man gör "rätt".

Hvordan kommer det seg at så mange mennesker stresser seg sjuka i sin jakt på hälsa?

- Jeg tror at det handler mye om samfunnsbilden av hva som er en duktig og bra människa, og at det er det som premieras.

Hvordan vet jeg om jeg drabbats av hälsohets?

- Det er skillnad på att ha ett hälsotänk och vara drabbad av hälsohets, du kan inte bli för hälsosam. Helse er når du ikke mår bra inuti, känner dig konstant stressad och otillräcklig och följer mat- och träningsscheman slaviskt. Det er varningstecken.

Hvordan kan jeg komme til bukt med det?

- Du må omformulere synet ditt på helse. Tenk på hva du kan gjøre for å bli bedre, gladere og gjøre det du vil. Försök ha ett glatt fokus på mat och träning. Om du väljer att ta en fika, njut av den. Den blir ikke mer hälsosam om du värderar den eller pratar om hur "nyttig" den är.

Når er det läge att söka professionell hjälp?

- Om du mår så dårlig at du tenker at du burde søke hjelp skal du gjøre det. Og får du ikke hjelp gjennom vården, om det er lange køer, så ta kontakt med noen av de ideelle hjelpeforeningene som finnes.

Du har gjort flere intervjuer i boken, opplever du at det finnes et behov for å snakke om stress og press rundt trening og helse?

- Ja, det var mange som kjente seg ensamma i det her og tenkte "er jeg den eneste som kjenner så her?". Det kan finnes en skam i å ha problemer med mat og trening, at man mår dårlig over noe som skal være enkelt. Den skammen kan gjøre at man ikke søker hjelp. Derfor finnes det et behov av å vise at det ser olika ut, det går ikke alltid å se på en människa hur den mår inuti.

Om jeg upplever att en närstående mår dåligt i sin strävan att leva sunt, hur stöttar jag honom eller henne?

- Fokusera på det inre måendet, fråga hur personen mår och gå inte in på vad den gör. Vis at du finnes der om personen vil snakke. Om personen förnekar att den mår dåligt, fråga igen, och ta dig tid att lyssna om han eller hon öppnar sig. Tipsa om ställen där det går att få hjälp och erbjud dig att följa med som stöd.

I boken har du skrevet en önskelista på vilka förändringar du skulle vilja se för ett friskare samhälle, kan du dela med dig av en önskning?

- At hälsa blir ett större ämne i skolan. Idrott och hälsa finns som ett skolämne men vad jag minns handlade det mest om idrott. Min dröm är att det blir ett ämne som får mer tid och som blir mer helhetsmässigt, att man blandar teori och praktik och pratar om hälsa på ett holistiskt sätt. Jeg skulle også vilja att det ingick stresshantering och prat om livsfrågor, ofta är det något som skaver inuti som gör att man utvecklar psykisk ohälsa.

HER kan du lese mer om Elina Sundströms nye bok Hälsohets. Hon har tidigare skrivit boken Jag är också viktig som handlar om att vara ung anhörig till en familjemedlem som är sjuk eller har funktionshinder. Foto: Pressbild