Experten tipsar om hur du placerar dig i startfållan, tar en kurva på bästa sätt och hur mycket energi du ska spara till loppets andra halva. Spring nästa maraton på rekordtid!
For å slå ditt eget maratonrekord trenger du å gjøre alt riktig når det virkelig gjelder. Noe så enkelt som et par lettvektskor kan gjøre stor forskjell under lange lopp, men det kreves litt smartness og taktikk også! Her forteller løpeeksperten Petra Månström alt du trenger å vite for å slå din egen rekordtid.
SHOPPA HÄR: Lättviktsskor
Hvordan skal jeg tenke når jeg går ut i et maraton?
- Bestäm i förväg vilken snittfart du ska springa i, det är absolut inte läge för att chansa eftersom det garanterat kommer straffa sig senare i loppet. For de fleste motionärer är maratonfarten densamma eller något snabbare än snittfarten du har när du springer långpass på över två timmar, berättar Petra Månström och tillägger:
- Et tips for å trimma in maratonfarten i kroppen är att under ett långpass göra fartökningar medan du springer i den tänkta maratonfarten. Da kjenner du hva som er for mye og hva som er for sent.
Er det rett eller galt å plassere seg i startfållan?
- Først og fremst skal du stå i en startfålla med löpare som siktar på ungefär samma sluttid som du gör. Utöver det brukar jag undvika att stå allra längst fram för att slippa bli armbågstacklad av hetsiga medlöpare. Sedan finns det egentligen inga rätt eller fel. Ställ dig där du får plats. Oftast löser det sig av sig självt eftersom det är trångt i startfållan.
Hvor tar jeg en kurve på beste måte?
- Forsøk å finne ut om det er mulig å springe så fort som det går gjennom kurvan. Annars tappar du fart i onödan.
Petra Månström er en av maratonlöpare som bland annat bloggar och medverkar i två poddar om löpning - Maratonpodden och Ewerlöf & Månström. Foto: Jonas Hansen.
Hvor mye energi skal jeg ha igjen når jeg går inn i loppets andre halva?
- Så mye som mulig! Det er derfor det er så viktig å gå ut i riktig fart, også om du kjenner deg pigg under første halvan. De fleste sier at en mara egentligen börjar någonstans efter 30 till 32 kilometer.
Hvor er det her med å springa i klunga - hvorfor er det bra?
- Det er såklart lättare att springa bakom en person eftersom hen då tar vindfånget, men tänk på att inte ligga för nära personen framför. Bruk ditt sunda förnuft här.
Hvordan vet jeg om jeg er pigg nok til å legge i en växel till?
- Tro meg, det merker du. At klara en tempoökning under ett maraton är lika mycket en fysisk utmaning som en mental, skulle jag säga. Men om du mot alla odds inte skulle känna att benen börjar stumna efter 30 kilometer, testa att öka tempot lite och se vad som händer.
Finnes det noen tydelige signaler som snakker om at min kropp holder på å krokna?
- Ja, absolutt. Ofta tappar du hållningen och blir "sittande" i löpningen när du blir trött. Du känner också att benen börjar stumna och de blir svårare att lyfta. Etter en mara kan mange halvt på skämt, halvt på allvar påstå att ett vitmålat sträck på ett övergångsställe känns som ett jättehögt trappsteg!
Når begynner en spurt og med hvor langt kvar av en maraton kan jeg tømme mine krafter?
- Det er helt individuelt. En liten tempoökning klarar många någon gång efter 40 kilometer. Men med en rask spurt vil jeg si at du kan dra i gang når det er mellom 300 og 400 meter igjen. Men, som sagt, veldig individuelt.
Hvilke løperesultater skal jeg ha på konkurransen?
- Asics Gel-Cumulus 20: En storfavoritt blant langdistansesko med pronasjon!
- Adidas Adizero Boston 8: En bekväm tävlingssko med den klassiska boost-sulan från Adidas.
- Nike Zoom Fly 3: Känd för hög komfort och slitstyrka. Kolfiberplattan i skons sula driver hvert steg frammåt!
SHOPPA HÄR: Alle våre løpartikler
