"Förr i tiden lärde sig elever att sitta still - nu måste vi lära dem att röra på sig"
Kalle Zackari Wahlström er tilbake med det nye tv-programmet Gympaläraren. Där försöker han få eleverna i sin gamla högstadieskola att röra på sig mer och blir chockad av mötet med verkligheten.
Unga rör på sig allt mindre och mår allt sämre. Sverige er i dag ett av de landene i Europa som satser minst på skjemalagd fysisk aktivitet i skolen. Kalle Zackari Wahlström vil gjøre noe åt saken og bestemmer seg for å åka tillbaka till sin gamla högstadieskola i Ösmo. Där möter han sin största utmaning någonsin, något du kan se i SVT-programmet Gympaläraren.Hvordan var det å spille i Gympaläraren?
- Superkul! Det var stort å få lære å kjenne alle underbara ungdomar, det var så jävla värt. Jag har aldrig haft en jobb som varit så värt förut, säger Kalle Zackari Wahlström.
Hva mener du?
- Jeg har aldri forstått hva folk mener når de sier at det er så vakkert å jobbe med ungdom, jeg har mest tyckt det verkar jobbigt. Nu fick jag uppleva att det verkligen är så sjukt belönande. Men som vägen bakom alla fina belöningar så var det också väldigt jobbigt. Det var et dramatisk tv-program, sier han og fortsetter:
- I vanlig fall følger vi et manus og spiller inn etter det. Den her gången hade vi inställningen att vi verkligen skulle vara i skolan, bygga relationer och lära känna barnen. Og det tar mye energi. Når noen fikk stryk ble jeg drabbad och ledsen. Når moppekillens moppe gick sönder för tredje gången mitt i natten fick jag åka och hämta den. En tredje skar seg i hånden og ville ha med seg meg til akuten. Det var supersvårt å stänga av, hela inspelningen var jätteomvälvande för mig. Så her har mitt liv sett ut siden i somras og jeg har fortsatt daglig kontakt med alle de her elevene.
Hvordan skal vi løse problemet med at barn rører på seg for lite?
- Det som er vanskelig med dette problemet, er at det er lett å løse. Det eneste som kreves er tid og at vi prioriterer det. Barn vill röra på sig, men det kräver att vi gör något för att erbjuda dem möjligheten. Det kan handle om at det finnes et pingisbord på rasterna i skolan eller at man som förälder tjatar och frågar för att få med dem på olika aktiviteter.
Finnes det noen forklaring på at det ble så her?
- Historiskt sett har barn skött det där själva. Det roligaste de kunde göra var att leka, det fanns inget att kul att göra om de satt still. Det var tråkiga saker på tv och att läsa böcker var inte kul. Men i dag så er det roligere å spille tv-spill enn å røre på seg. Forr i tiden lärde sig elever att sitta still - nu måste vi lära dem att röra på sig.
Första avsnittet har redan sänts på SVT. Hva har du fått for reaksjoner på programmet?
- Det er så himla kul å høre at mange mennesker synes at det her er viktig. De holder med meg og forstår problemet og det gir meg hopp. De enda som har blivit sura är vissa lärare som är arga för att jag kallar det för gympa i stället för idrott och hälsa.
Du har selv et barn, klarer du å aktivere ham?
- Jag brottas jättemycket med de här frågorna och tycker det är supersvårt att aktivera honom eftersom min son inte tycker så mycket om träning. Når jeg var liten tyckte jag inte heller att det var kul men sedan hittade jag hockeyn. Min sønn har nettopp funnet parkour og det liker han. Dessutom har forskning visat att det enda som säkert funkar är att vara utomhus mycket, ju mer barnen är utomhus desto mer rör de på sig. Men det räcker inte med att säga "gå ut" till ett barn utan som vuxen måste man själv vara med och kanske göra upp en eld eller så, då blir det roligt.
Gympan har ett oförtjänt dåligt rykte.
Hvorfor er så få barn med på idrotten i skolen?
- Kanske har många föräldrar dåliga minnen från gympan från när de var små som de överför på sina barn. Gympan har ett oförtjänt dåligt rykte. Sedan finns det många problem, som att många känner sig otrygga. Det syns så tydligt på idrotten när man gör fel. På matten så syns det ikke på samme måte, da er det bare å holde kjeften og få et dårlig betyg. Men om du er fotballbruker, så merker du det når du spiller og det viktigste du vet er å gjøre bort seg. Men vi har ju skolplikt i Sverige och vi kan inte nöja oss med att otrygga elever inte är med. Eller at andre ikke deltar for at de ikke vågar duscha eller er rädda för att bli fotograferade i omklädningsrummet, utan vi måste göra något åt det. De som er aller mest otrygga och som sportar minst på fritiden är de som behöver skolidrotten allra mest. Derfor må vi voksne stötta barnen och tycka att den här frågan är viktig

Gympaläraren sänds på tisdagar klockan 20.00 i SVT1. Foto samtliga bilder: Janne Danielsson/SVT
Kalles snabba tips till andra föräldrar
-
Inse at det her er viktig. Barn behöver, precis som vuxna, röra på sig. Det finns en myt om att barn stannar i vikt men det är inte sant. Alla barn kräver träning. Eftersom barns liv styrs av vuxna har du som förälder ett stort ansvar.
-
Var utomhus med dina barn. Hur mycket tid de tillbringar utomhus påverkar hur mycket barnen rör på sig.
- Packa gympakläderna kvällen innan. Skapa förutsättningar som gör det enklare för ditt barn att delta än slippa undan.
5 alarmerande fakta om svenska skolbarns hälsa
-
De har nesten minst skoledød i Europa. Svenska grundskoleelever har bara 56 timmar schemalagd idrott per läsår, vilket är lägst i Norden - och i bottenskiktet i hela Europa (plats 24 av 31). Nasjonene i toppen av listen har over 100 timer idrett per leseår.
Kilde: EU-kommisjonen
-
Mange skolkar fra idrottslektionerna. Enligt en studie som gjordes på 172 skolor 2010 deltog i genomsnitt 20 procent av högstadieeleverna inte i idrottslektionerna.
Kilde: Skolinspektionen: Skolinspektionen -
Vart femte barn er overviktigt. Vart femte barn i yngre skolåldern är överviktigt. Problemet er mest utbrett blant familier med lav inntekt og lavt utdanningsnivå.
Kilde: Sveriges riksdag -
Stillasittandet ökar. Få skolelever i Sverige oppnår WHO:s anbefalte dos av fysisk aktivitet (en time om dagen). Samtidig har andelen barn som tilbringer mye tid før en skjerm - fire timer eller mer per dag - økt, primært blant pojkar. Källor: Folkhälsomyndigheten, Sveriges riksdag
-
Den psykiska hälsan försämras. Psykiska besvär som nedstämdhet och sömnsvårigheter ökar, likaså somatiska besvär som huvudvärk och magont. Blant 15-åriga flickor är andelen med regelbundna besvär av detta slag den högsta sedan mitten av 80-talet.
Kilde: Folkhälsomyndigheten

LÄS MER: Träna med Kalle Zackari Wahlström
LÄS MER: Svett & etikett-Kalles träningstips inför semestern
LÄS MER: Den ofrivillige träningsförebilden
LÄS MER: "Att lyfta skivstänger känns pinsamt när man lyft säck"