Hold koll på din driftpuls
Om du ska ligga i en viss pulszon när du springer är det viktigt att din puls inte sticker iväg. Her reder vi ut begrepet driftpuls.
Det engelske begrepet "cardiovascular drift" kalles driftpuls på svensk. Det går ut på at din puls kommer til å stiga successivt under en löprunda trots att du håller samma tempo. Driftpuls kan være verdifullt å holde koll på om du følger et løsparprogram, der du skal utføre pass der du ligger i en viss pulszon. Selv om du ikke øker tempoet, vil pulsen øke omtrent hvert tiende minutt, og da kan du trenge å senke tempoet om pulsen eller ansträngningen blir for høy.
- Hvis du har bestemt deg for å springe hver kilometer på fem minutter, kan det føles som et komfortabelt tempo i begynnelsen. Men i slutet av ett lopp kanske du får kämpa rätt hårt fört att hålla det tempot. Eftersom du är tröttare går det åt mer energi, det blir tyngre att andas, hjärtat och lungorna får jobba mer och pulsen stiger, säger löpcoachen Tommy Bäckström, som har över 20 års erfarenhet som tränare.
Driftpuls er altså en helt naturlig prosess i kroppen. Det er imidlertid ikke bare ansträngningen som påvirker pulsen. Forskning har vist at uttorkning, varme, høyde, tid på dagen, dagsformen og ulike personlige forutsetninger kan påvirke pulsen opp til 20 prosent.
- Noen blir forvånade över att pulsen stiger trots att tempot inte gör det, men det är helt normalt. Titta på maratonlöpare, de kan inte stå upp när de kommer in i mål trots att de till och med sprungit saktare på slutet än de gjorde i början.
