Har du hälsoångest?
Om du har et overdrivet fokus på din egen helse kan du ha drabbats av hälsoångest. Her er ekspertens tips om hvordan du får hjelp med dine problemer.
Å prioritere sin helse, trene og spise bra er noe positivt. Men ibland går önskan om en frisk kropp över till en osund besatthet, så kallad hälsoångest. I vården finnes det flere diagnoser som man kan få om man har helseproblemer. Et vanlig eksempel er hypokondri, forteller Erland Axelsson som er leg. psykolog og medisin doktor med fokus på helseplager. Han forklarer at en viss oro för den egna hälsan är helt naturligt, till och med bra!
- Ut fra et evolusjonært perspektiv er det jo ingenting som er viktigere enn at vi er sikre på at kroppen vår er bra, slik at vi kan fortsette å eksistere og fortplanta oss. Også i dagens samfunn er oron for hälsan en bra sak så lenge det forekommer i en lagom dos. Det er det som får oss til å söka vård när vi behöver och uppmärksammar de symptom vi bör uppmärksamma, säger han och fortsätter:
- Problemet er når oron blir for sterk eller tätt återkommande. At den blir sterk for vissa personer beror på både erftliga faktorer och ens livserfarenheter. Man kan si at de gener gener man føder med gjør at det blir mer eller mindre sannsynlig at man blir orolig for saker i allmänhet.
Når skulle du si at en sund oro for hälsan blir ett problem?
- Problemer oppstår når opptagenheten med helse er så stor at den i seg selv gir et lidende eller en funksjonsnedsettelse i vardagen. Det kan handle om at du er så opptatt av å ha koll på din kost eller trening at du har vanskelig for å engasjere deg i dine nære relasjoner, blir så orolig for hälsan att du inte kan engagera dig i ditt arbete så mycket du vill, eller kanske till och med är så rädd för att något ska vara fel med kroppen att du gång på gång känner ett behov av att söka vård.
Har folk mer helseplager i dag enn tidligere?
- Jeg har merket at det er vanlig å spekulere i det, men det finnes inget forskningsstöd för att oro kring hälsan är vanligare i dag än för 10, 20 eller 30 år sedan. Mange påstår at det er så i media, tv og tidningar. Men det er svært vanskelig å si noe med vitenskapelig pålitelige metoder.
Det går å träna bort din ångest
Hälsoångest kan se ut på mange forskjellige måter. Du kan lägga ett överdrivet fokus på att träna och äta rätt, vara rädd för att få cancer eller gå med en ständig oro över att något är allvarligt fel. Erland Axelsson forklarer at det finnes saker du kan gjøre på egen hånd for å få hjelp med din angst.
- Träna på att inte ta till strategier för att minska oron i stunden. Det har vist seg at når det gjelder oro och ångest i allmänhet så är det ofta de saker du tar till för att minska besvären som ökar den över tid. Gällande hälsoångest så är det vanligt att du oroar dig för symptom i kroppen och vill ha koll genom att kontrollera blodtryck, undersöka huden, kolla vikten eller vad det kan vara. Det er naturlig at du vil gjøre det for å holde din uro i sjakk på kort sikt. Men om du ofte tar til de her strategierna får du på lång sikt inte erfarenheten av att leva med osäkerheten och icke-utredda symptom.
Å ringe sjukvårdsupplysningen eller fråga anhöriga om något som du tror kan vara fel i kroppen är helt naturligt och många gånger bra, poängterar Erland Axelsson. Men tar du til det väldigt ofta blir du i det långa loppet sämre på att hantera nya symptom.
- Det her er veldig belagt i forskning. Vill du minska din hälsosångest gäller det att träna på osäkerhet kring hälsan och inte genast utesluta risk för sjukdom.
Hvis du ikke kan håndtere den selv, er det viktig at du søker hjelp av vården for din helse.
Psst! Erland Axelsson er en av forfatterne til boken Tänk om jag är sjuk: fri från hälsoångest med kognitiv beteendeterapi. Kolla in den HÄR.
LÄS MER: 5 hälsotrender 2019
