Nästan alla rör på sig för lite
Nå er det bevisat: Vi er riktiga soffnötare i det här landet. Bare sju prosent av svenskarna mellan 50 och 64 år rör på sig tillräckligt mycket.
En svensk studie publisert i tidsskriftet Plos one viser at få middelaldrende personer oppfyller de nasjonale anbefalingene for fysisk aktivitet. Ved den strängaste tolkningen av rekommendationerna uppnår endast sju procent av personerna mellan 50 och 64 år upp till målen.
Studien heter Scapis (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) og kommer til å omfatte 30 000 individer og formålet med studien er å studere hjerte-, lunge- og hjertehelse. Deltagarnas dagliga aktivitetsmönster analyseras, för att se hur detta är kopplat till riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen.
Nå har vi gjennomført en pilotstudie med 1 100 personer, der deltakerne fikk lämna blodprover, genomgå ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester, datortomografi och fylla i ett omfattande frågeformulär. De fikk sedan bära en så kallad accelerometer under en vecka, som mätte stillasittande som aktivitet med låg, medel, och hög intensitet. Alle deltakerne gjennomførte også en submaksimal kondisjonstest på sykkel, det så kalte Ekblom Bak-testet.
Pilotstudien viste at deltakerne satt ned mer enn 60 prosent av tiden de bar rörelsemätarna, vilket motsvarar nästan nio timmar per dag. Män satt ned mer än kvinnor, men tränade däremot mer. Man såg också att högutbildade satt ned mer än lågutbildade, men tränade mer. Veckodagar innebar mer sittande för såväl kvinnorna som männen i studien jämfört med helgdagarna.
- Resultatene viser bland annat att skillnaden mellan hur lite deltagarna faktiskt rörde sig och hur mycket de satt var större än vad tidigare rapporter visat, vilka har byggt på självskattat stillasittande och fysisk aktivitet. Anledningen er at denne studien har använt rörelsemätare, vilket medfört en mer realistisk verklighet snarare än den självskattade. Studien ska även senare analysera skillnaden mellan den självskattade och den mer objektivt mätta fysiska aktiviteten, säger Mats Börjesson, hjärtläkare och professor i folkhälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan.
Artiklene finnes å lese i sin helhet her.
