Så klarer du Lidingöloppet på beste måte

Lidingöloppet er en fantastisk naturoplevelse ... I en ekstremt kuperad miljö som kan ta knäcken på vilken löpare som helst. Experten Magnus Bergman ger dig sina bästa tips på hur du tar dig runt på smidigaste sätt, och hur du ska ta dig an den mytomspunna Abborrbacken. Simma lugnt!

Helgen den 25-27 september er det dags for Lidingöloppet igjen. Det er et utmanande lopp i vacker terräng som varje år lockar extremt många och nu är anmälan till den klassiska distansen 30 kilometer stängd för i år. Magnus Bergman, som brukar kallas Mister Lidingöloppet eller Mr 1,37, har som bäst kommit tvåa i loppet (på 1.37.24) och var en av Sveriges främsta långdistanslöpare på 1990- och början av 2000-talet. Han vet alt om hvordan du også gjør suksess under loppet.

Hva er charmen med Lidingöloppet for den som ikke har sprungit förut?

- Charmen med Lidingöloppet er at det er et terrengløp i stedet for et vanlig byløp. Du er nær naturen og samtidig omgiven av veldig mye folk med positiv energi. Det er også et lopp med tradisjoner og klassikere, noe som også gjør det her loppet spesielt, sier Magnus Bergman, som i år er ekspertkommentator på tremilen.

Hva er den største forskjellen mellom et trailløp og et vanlig løp?

- Lidingöloppet er ikke et ekstremt trailløp, men har väldigt fint underlag hela vägen utan rötter och ojämnheter. Det er kuperat og utmanande men underlagsmässigt är det mjukt och välpreparerat, vilket är ett idealt underlag, enligt mig. Det sliter mindre enn å springa på til eksempel asfalt.

Hvordan skal jeg legge opp min trening nå de siste veckorna inför Lidingöloppet?

- Det beror lite på hva du har for träningsbakgrund och nivån skiljer väldigt mycket mellan olika löpare. Noe som gjelder alle er at du ikke skal teste noen ny trening, kost eller utrustning så her nära inpå loppet. Gå heller ikke på hva som helst som noen tipser om, som for eksempel at du skal kjøre et skikkelig langpass eller at du må få inn intervaller bare for at noen sier at det kommer til å ha magisk effekt på din löpning. Behold ditt normale nivå og den type løptrening du bruker utføre.

Hvorfor skal jeg ikke prøve noe nytt?

- Du vil ikke risikere at kroppen reagerer på en negativ måte på det nye du tilfører, at du får noen overbelastning eller skade. Det kan ødelegge din opplevelse av loppet og all den tid og energi du har lagt ned på trening før loppet. Tre uker innan loppet kan du känna på en lite längre distans, men spring då max 15-20 procent mer än du som mest kört hittills. Mer behöver det inte vara, utan ge dig själv chansen att vara laddad på tävlingsdagen, både fysiskt och mentalt.

Hvilke skor skal jeg springa i?

- Dine vanlige løyper, du trenger ingen spesielle løyper. Renodlade løyper har bedre greppsula, vilket behövs om du ska springa upp för hala klipphällar till exempel, men det gör du inte under Lidingöloppet.

Hvordan skal jeg spise på loppedagen?

- Beroende på din starttid äter du frukost eller lunch innan och det brukar vara lagom att äta fyra till fem timmar innan start. Om du kjenner et lite sug i magen en time innan kan du äta en halv banan, eller något annat som är lättsmält för magen. Den energin gör ingen nytta under loppet, men den kan göra situationen för magen lugnare. Det viktigste er at du dagarna innan du äter det du brukar, så att du inte spolierar alla förberedelser och träningen du lagt ned inför loppet genom att äta något du tror ska göra underverk. Det har du haft lång tid på dig att testa innan, så det är onödigt att riskera i sista minuten.

Må jeg dricka mycket innan?

- Visst kan det være varmt i slutten av september, men du skal ikke overdriva vätskeintaget innan. Det er vätskestationer längs hela loppet och mitt råd är att du tar dig tid att dricka på alla stationer, även om du inte är törstig. Når du väl blir törstig är det för sent fysiologiskt sett att få upp vätskenivåerna i kroppen. En sak å tenke på er at mange av vätskestationerna är placerade vid en uppförsbacke. Å dricka i uppförsbacke är svårt praktiskt och innebär också en extra belastning på magen. Stanna därför till vid vätskeborden och drick där. Känn inte att du förlorar tid på det, det är viktigare för din prestation att få i dig vätskan på ett bra sätt.

Mye av snacket inför loppet handlar om den mytomspunna Abborrbacken. Hva trenger jeg å vite?

- Haha, om du bara är ute och springer en kort runda på Lidingö känns den kanske inte så utmanande. Men når den dykker opp etter 25 kilometer superad terräng är den riktigt tung. Den er dessutom som brantast i början, vilket gör att du tappar mycket fart och det krävs mycket kraft för att ta dig upp. Det er en utfordring som knäckt många löpare genom åren, så ladda upp lite extra inför backen.

Men hjelp! Hvordan takler jeg backen på beste måte?

- Du springer längs vattnet och sedan viker backen upp 90 grader till vänster. Når du kommer i svängen er det mange som skär genom kurvan, men då tappar de fart. Ta ut svängen litt åt höger, så behåller du farten upp i backen. Det er mitt beste tips! Med det i bakhodet så kjenn ingen skam om du behöver gå i Abborrbacken. Er det noen backe du skal gå i så er det den. Jeg har sett mange springa opp, men i så langsomt tempo at det hadde gått raskere å gå. Det er mer energibesparende å gå, men tenk da på at du kommer ur rytmen og det kan være vanskelig å få igång benen igen. Fördelen med backen är dock att det går utför när du kommer upp på krönet, så du behöver inte starta från noll. Rulla på utför, så kommer du in i det igen utan att ödsla så mycket kraft.

Magnus Bergmans tre beste tips inför starten

1. Kom i tid. Det gjelder alt ifrån att ta tunnelbanan med gods tidsmarginal till att hämta upp nummerlapp och vara vid starten. Det siste du trenger er et unødvendig stresspåslag så nær innpå loppet. Det gir energi og gjør at du tappar fokus.
   
   
2. Ta det lugnt i begynnelsen. Det er väldigt trångt de första kilometerna, när folk ska från startområdet in på stigarna. Det kan føles frustrerende, men gi deg selv og de andre en sjanse til å komme inn i loppet. Det gir mye energi å fokusere på alle andre og ha høyt stressnivå og vissa tar dumma beslutninger som å springa förbi i skogen. Da finnes det risiko for at du stukar en fot och att loppet tar slut där och då. Se i stället fram emot kilometerna längre fram då leden av löpare tunnas ut. Der kan du springa förbi de du behöver på ett bra och kontrollerat sätt.
   
   
3. Tenk at banan bare er 29 kilometer. Den siste kilometern existerar nästan inte ur löparhänseende, den går av bara farten och är den lättaste under hela loppet. Det går svagt utför och du hör publikens energi och speakern nere från Grönsta gärde. Därför är mitt tips ta sikte på 29 kilometer och ta tacksamt emot upplevelsen sista kilometern oavsett hur trött du är.

Foto: Luca Mara