Så slipper du smärtan när du springer
Känns varje springsteg som att trampa på knivar? Da kan du ha drabbats av löparskador. Men lugn, det går att bli smärtfri snabbt - naprapaten Mats Emilson berättar hur.
Kroppen er gjord for å springa. Men når löpning gör ont är det ett tecken på att något är fel. Det finnes en hel rekke vanlige skader som løpere kan rammes av, men som tur er går det å både forebygge alt fra løpenettet til onda benhinnor. Med riktig hjelp kan den som drabbats snabbt komma tillbaka ut i spåret igen.
- Når man springer øker belastningen på kroppen. Varje gång man sätter ned foten blir den belastad med fem, sex gånger vår kroppsvikt, säger naprapaten och löpcoachen Mats Emilson.
En vanlig åkomma som kan drabba den som springer er löparknä. Det känns igen på att smärta börjar stråla från utsidan av knät efter mellan en kvarts och en halvtimmes löpning. Ofta er smärtan så kraftig at man tvingas bryta löpturen.
- Det første man skal gjøre, og det gjelder alle typer smerte som oppstår under løping, er å gå til en naprapat, sykegymnast eller kiropraktor for å kontrollere hvilken type skade det dreier seg om, sier Mats Emilson.
Når det konstaterats at smärtan kommer från löparknä är en bra rehabiliteringsform att mjuka upp sätesmuskeln på en foamroller.
- Man bör också stärka upp sina ben, höfter, bål och sin fotstyrka med övningar som man antingen kan få från sin terapeut eller en PT, tipsar han.
Just löparknä beror ofta på att löparen är svag i fotlederna, höften och bålen. Det gjør at man ikke orkar holde kroppen upprätt när man springer utan istället sjunker ihop till en slags sittande ställning som sliter på knäna.
- Vid nästan alla typer av löparskador är det inte området där det gör ont som är orsaken till smärtan. Bålen er kjempeviktig å trene opp om man skal springa. Hvis man har en sterk mage og bra holdning, kan man glippe fra mye besvær, sier Mats Emilson.
I prinsippet kan alle vanlige skader - benhinneinflammasjon, helsespor, onda fötter og hälsenor - kopplas till att kroppen har svaga punkter som bör tränas upp. Både benhinneinflammasjon og smärta i hälsenan har ofta sitt ursprung i att bäckenet inte är tillräckligt rörligt.
- Får man ont i fötterna beror det ofta på att fötterna och bålen är för svaga. Man kan träna upp fotstyrkan genom att till exempel göra tåhävningar, jogga barfota på en gräsmatta eller stå på en balansplatta, säger Mats Emilson.
Se även över dina löparskor, rätt typ av skor kan minska det onda. Om fotsmärtan däremot strålar in mot hälen och gör så att du inte vill belasta foten kan du ha drabbats av hälsporre.
- Da må du gå til en duktig terapeut og få hjelp. Annars finns risken att det blir värre, råder Mats Emilson.
Att smörja smärtstillande gel på det onda området är inget han rekommenderar.
- Då släcker man bara branden men tar inte reda på varför det började brinna.
Istället tipsar han om att vila från löpningen en period och bygga upp kroppen genom att styrketräna ben och bål, gå på yoga för att återfå smidigheten eller springa i vatten, en övning som inte belastar kroppen.
- Og gå med i en løkkeklubb. Der kan du få tips og råd fra utbildade coacher.
Kom ihåg, även om hälsporren värker eller benhinnorna smärtar för varje steg så innebär det inte att du måste sluta springa för alltid.
- Se det som en pause. Ta hjälp av en duktig terapeut som kan behandla dig och ge tips på övningar så kan du snart trycka på playknappen igen, säger Mats Emilson.
