Stress er en naturlig del av livet og selv om stress i seg selv ikke er farlig, så er det ikke bra å hele tiden ligge på et høyt stressnivå. Så her kan du senke den med hjelp av trening.
At trening er bra for kroppen er ingen nyhet. Den påvirker oss både fysisk og psykisk, og vi mår bedre både på kort og lang sikt når vi trener. Anders Hansen, läkare, psykiatriker och författare till boken Hjärnstark, förklarar varför träning är bra för den psykiska hälsan och vilken träningsform som gör dig mest tolerant mot stress.
- Stress er en reaksjon på någonting som händer här och nu och som upplevs som ett hot, exempelvis om någon skäller på dig på jobbet. Ångest er en reaksjon på noe som ikke er et hot akkurat nå, men som skulle kunne bli det. Eksempelvis om du går og tenker på at du "skulle kunne" bli utskälld på jobben, sier Anders Hansen og fortsetter:
- Men ved stress og angst drar samme system i kroppen igång, HPA-axeln, vilket gör att kroppen utsöndrar kortisol, stresshormoner. Det får hjertet til å slå raskere og hardere.
Forr i tiden, når vi var på savannen og hotades av rovdjur, var vi tvinga att göra någonting åt det, som att springa därifrån eller gå in i en fight. Da slog hjärtat fortare och hårdare så att kroppen kunde utsöndra kortisol för att ge blod åt musklerna. Anders Hansen forklarer at samme system drar igång i dag när vi blir stressade över en dagishämtning: kroppen förbereder sig på strid.
Er det farlig?
- Nei, stress er ikke farlig. Vi trenger stress i lagom doser for å kunne fungere. For våre forfedre var det nødvendig å bli stresset for å kunne overleve mot for eksempel rovdyr.
For våre forfedre var stress derimot mer overgående, mens vi i dag går rundt med høy aktivitet i vårt stressystem under lang tid, måneder og år. Og det synes vissa människor - inte alla - har en ökad sårbarhet för.
- Noen mennesker har en økt følsomhet for å utsettes for høy stressaktivitet. Det beror antagelig på en viss del av genetiske årsaker. Det er ingen grunn til å tro at depresjon ofte kommer av langvarig stress. En del av den psykiska ohälsan grundar sig troligen i att vi har utsatts för stress som inte är naturligt för oss.
Hva kan jeg gjøre med det her?
- Et forslag er fysisk aktivitet. Träning så som löpning är en typ av stress i sig vilket gör att kroppen utsöndrar kortisol under löprundan. Du får et høyere stressnivå når du springer, men nivået synker lavere enn utgangspunktet etter løprundan. Ju oftare du springer desto mindre kommer nivån att höjas under passet och desto mer kommer den att sjunka när du är klar. Det har også vist seg at du ikke reagerer med et like høyt stressnivå over andre saker når du trener regelmessig.
Hva gjør det her i det lange loppet?
- Du vänjer kroppen vid stress så att du inte ska reagera lika starkt på stress. Det handler om å bli mer tolerant. Stress er et stort samfunnsproblem og det er kjempebra å lære seg å ta seg ned og bruke seg av mindfulness, for å prøve å ta bort stressen. Men jeg tror at det er umulig å ta bort det helt, vi må lære oss å tåla stress bedre. En måte å gjøre det på er fysisk trening.
Hvilken type treningsform er mest effektiv mot stress?
- Kondisjonstrening er den beste. Styrketrening har effekt på hjernen og reduserer stress, men ikke like omfattende som konditionstrening. Jeg skulle absolutt ikke si at det er feil å trene styrketrening, men ur et stressperspektiv bør man legge inn konditionsträning lite då och då. Det blir som at du skaper et "mentalt underskudd" mot stress.
Hvordan må jeg ofte trene for å se effekt?
- Alt er bedre enn ingenting, så fem minutters promenad er bedre enn ingen promenad alls. Gjennom fysisk trening syresätter du hjärnan som får 20 procent mer blod när du rör på dig än när du vilar. Det gjør at den fungerer bedre. Om du vil gjøre alt du kan ur ett stressperspektiv bør du springa tre ganger i uken i minst 30 minutter per gang. Du ska bli svettig och andfådd. Mer enn så gir ingen ekstra effekt mot stress. Men som sagt, all trening er bedre enn ingen.
LÄS MER: 5 strekkere mot stress
