Träningen som ska ta Johan Wissman till OS
Etter flere års skadeproblematikk er Sveriges fremste sprinter Johan Wissman tilbake. Nå har han siktet inställt på OS i Rio.
Johan Wissman er ingen nykomling på löparbanan. Han har svensk rekord på både 200 og 400 meter - og har til og med sprungit OS-finale på 400 meter. Nå håper han på å gjøre samme sak i Rio, raskt på den kortere distansen. For Sportamore magazine forteller han om veien dit.
Johan Wissman flyger fram mot nye mål. Foto: IBL
Stämmer det at du er i bedre form enn någonsin?
- Det føles som at det stemmer. Om du hører det så stemmer det nok, rykten stemmer alltid, sier Johan Wissman, 33 år gammel.
Du har gått all in for å komme til OS i Rio. Hvorfor er det så viktig for deg?
- Som friidrottare er OS det største du kan være med på. Jeg har vært med i två OS tidigare men efter det hade jag det motigt med skador hit och dit och fick aldrig göra mig själv rättvisa. Nå når jeg känt att det börjat gå bra igen under det senaste året har jag blivit extra sugen på att göra allt jag kan för att nå till OS, så nu är det full satsning. Men jeg har annet i bakhodet også, som EM i sommer.
For ett år sedan flyttade du till Sundsvall för att träna. Berätta lite om det?
- Jeg hadde haft samma tränare i hela min karriär men de sista åren bodde han i Helsingborg och jag i Stockholm och tränade mycket själv. Jeg insåg att det inte skulle ta mig hela vägen och att jag behövde träna med den bästa i hela Sverige. Min nya tränare Håkan Andersson bor i Sundsvall och därför fick jag flytta dit trots att det inte var den bekvämaste lösningen eftersom min flickvän och hund bor i Stockholm. Men det var vad som krävdes för att kunna satsa fullt ut. Just nu är jag i en intensiv träningsperiod och är i USA för att träna i lite varmare väder innan tävlingssäsongen drar igång.
Hvordan har det gått i Sundsvall da?
- Bra, det er en stor treningsgruppe der oppe med blant andre Stefan Tärnhuvud og Tom Kling Baptiste, som også er på sprinttoppen i Sverige, så det er bra konkurranse. At det er en skjønn gjeng er slikt som pusher en litt ekstra de dagene det føles tungt, for det er ikke alltid en dans på rosor. Min tränare är i mitt tycke den bästa på 200 meter och har hållitit på länge och det är bra att alla har samma höga målsättningar.
Hva er det som gjør at du har blitt Sveriges beste sprinter?
- At jeg alltid har vært veldig duktig på å trene. Det finns många talanger som är extremt begåvade, men alla orkar inte träna så extremt mycket som krävs. Förut sprang jag mest 400 meter och träningen där kan vara brutalt emellanåt. Jag har varit i framkant när det gäller att träna hårt och tränat till förbannelse i 15 års tid.
Jag har varit i framkant när det gäller att träna hårt och tränat till förbannelse i 15 års tid.
Hva glipper du på akkurat nå?
- Å få ut maksimalt i ett lopp. For å gjøre det må jeg forbedre noen tekniksaker, som jeg skal være avslappnad når jeg springer. Det er lettere sagt enn gjort. Når man har vært skadet drar man på seg felaktiga rörelsemönster, men nu börjar jag hitta tillbaka till en bra balans i kroppen och kan vara mer naturligt avslappnad. Det er kul att slipa på de där sista små detaljerna som gör att jag kan få ut allt som faktiskt finns där. Kunna samla ihop allt och generera den kraften jag har i mig under ett enda lopp. Bara vetskapen om att det kan gå hela vägen till OS gör att det känns väldigt bra och jag är på god väg dit.
Hvordan ser du på de jobbiga kvalgränserna till OS? Sveriges olympiska kommitté (SOK) har satt den til 20,35, mens den internasjonale grensen egentlig er 20,50.
- De er ekstremt hårda, for alle idrotter. Du ska nästan vara topp tio i världen som svensk bara för att få åka, så det är enorma krav på idrottarna. Men samtidig er det ekstra stimulerende at det er så hardt, klarer du å ta deg til OS vet du at du er en av de beste i verden.
Men hur många svenska sprinters kommer ta sig tid (dit?) tror du?
- Det er vel egentligen bara jag som har chans på det just nu, och eventuellt vårt stafettlag på 4x100m. De senaste åren är det inte så många svenska sprinters som varit med i OS förutom jag, eftersom sprint är en så tuff gren konkurrensmässigt. Overalt i hele verden springer mennesker. Vi svenskar har inte så bra tradition i sprint och har inte legat i toppen, utan de flesta svenska sprinters siktar främst mot EM.
Om vi slipper eliten for en stund og vänder oss mot läsarna. I hvilken tid synes du det er rimligt att en motionär ska ha på 200 meter?
- Jeg vil ikke senka folk gjennom å si at man skal nå en viss tid. Hvilken tid som er et bra mål er helt avhengig av hvilket nivå du er på når du begynner å sikte mot målet. Det viktiga är att man vågar utmana sig själv ... men tar de mitt svenska rekord på 20,30 så är väl det okej.
Haha, kom igjen nå!
- Springer du under rundt 23 sekunder kan du være med på SM, så det får vel regnes som bra.
Hvordan trener du?
- Att springa är förstås det viktigaste delen och den filosofin min tränare har är att vi ska springa väldigt många snabba lopp. Inte springa så mycket i långsam fart. En annen stor del er styrketrening, spesielt eksplosiv styrke. Det er et bra våpen om du vil bli rask som sprinter.
Hva gjør du på treningssenteret?
- Jeg bruker skivstången till mycket, som olika typer av knäböj till exempel. Olympiska lyft, som frivändningar till exempel, är det som jag tycker är den mest effektiva formen av styrketräning. Dessutom gör jag en del hopp av olika slag. Sedan försöker jag hålla kroppen dynamisk och rörlig med olika gymnastikinslag, för den blir rätt stel som sprinter. Men det er det tråkigste av alt, det gjør jeg bare for at jeg vet at jeg må.
Jobbar du med din psyke på noe vis?
- Under hela min karriär har jag jobbat mycket med avslappning och hitta självförtroende i det jag gör. Jag jobbar mycket med visualiseringar, så att jag till exempel ska ha lättare att hitta rätt känsla under ett lopp och kunna göra det på mitt vis och fokusera på mig själv även om jag möter sju stycken andra som springer samtidigt.
Du har legat lavt noen år på grunn av en skade. Hva hände egentligen?
- Jag hade tränat extremt hårt i flera år, men också smart, vilket gjort att jag var hel under princip hela min karriär. Sedan började jag få en diffus skada i sätet, så fort jag maxade gjorde det ont och så var det i flera år utan att jag lyckades få ordning på det. Det var som en håndbroms som hämmade mig i fyra år. Det går ikke att ha en handbroms i när du ska springa mot världseliten.
Det går ikke att ha en handbroms i när du ska springa mot världseliten.
Hva hände sedan?
- Når jeg fick veta att det antagligen hade att göra med dåliga diskar i ryggen så började jag jobba och stärka upp kroppen utifrån det. Når jeg hadde vært hos en mengde terapeuter og leger i Sverige uten å bli ordentligt behandlad åkte jeg til Tyskland och fick sprutor i kotorna och det är möjligt att det var det som hjälpte, men det dröjde nästan ett år efter jag hade varit där innan det blev bra. Nå jobber jeg med en kille i Uppsala som har et eget system for å behandle ulike stelheter og smärtor i kroppen med akupunkturnålar. Det har faktisk vært en nøkkel til at min kropp er så bra som den er i dag.
Hvordan påvirket det deg?
- Förutom felaktiga rörelsemönster har det såklart varit motigt och då har jag nog varit en pain in the ass mot min omgivning, men det har nog de flesta haft förståelse för. Som idrottare är det lätt att man blir ganska egofokuserad. Det er ikke en så smickrande egenskap men det er en gemensam faktor för alla idrottare eftersom det krävs stenhårt fokus och att man tänker på sig själv. Tross alt så har jeg ikke fått opp. Jag är en kämpe och nu är jag tillbaka!
Følg Johan Wissman på Instagram @Johanwissman.
