Träningsvärk är inte ett kvitto

Träningsvärk kan göra ont i kroppen, men kännas skönt mentalt. Tyvärr är de ömma musklerna inget kvitto på effektiv träning, tvärtom ska du bli glad om du slipper träningsvärk.

Er träningsvärk ett kvitto på effektiv träning? Det enkle svaret på den saken er: Nei. Träningsvärk, eller Delayed Onset Muscle Soreness (DOMS) som det kalles på läkarspråk, er muskulär ömhet, stelhet och värk som kommer först 24 timmar efter träning. Symtomen er som først etter cirka 48 til 72 timer, for å sedan minska. Anledningen er celleskade med påfølgende inflammatoriske responser samt at cellemembranen i muskulaturen har gått ned. Tross det blir mange besvikna om de inte får träningsvärk efter ett tungt pass, vilket bland andra den kända tränaren Olga Rönnberg uppmärksammat.

"Många tenderar tro att om man inte fått träningsvärk efter varje pass så har man inte tränat tillräckligt tungt och hårt. Att få träningsvärk ska aldrig vara huvudsyfte med träning, däremot muskeltillväxt. Även om muskeltillväxt inte är något du fokuserar på så bidrar muskelmassa till fettförlust och snabbare ämnesomsättning." skriver hon till medlemmarna i sin Facebookgrupp Mamma fitness.

Exakt varför du får träningsvärk vet inte forskarna än men det finns flera olika teorier som presenteras i vetenskapliga artiklar. Disse er at mjölksyra ackumuleras i muskulaturen, muskulär spasm, mikrotrauma, bindvävsskada, inflammationsprocess och utflöde av elektrolyter och enzymer. Det man kan si er at ingen teori alene er tilstrekkelig for å forklare prosessen rundt DOMS.

I stället för att bli besviken över utebliven träningsvärk, kan du försöka vända på steken.

"Utebliven träningsvärk kan vara tecken på hur BRA du vänjer dig vid det du gör, och hur bra du återhämtar dig fast du tränar tungt. Bra grejer!" uppmuntrar Olga Rönnberg.

Och handen på hjärtat, hur härligt är det egentligen med träningsvärk? Bara att gå ned för en trappa gör ont efter "legday", och smärtan kan också vara ett hinder för fortsatt träning. Har du träningsvärk är du nämligen inte lika stark som vanligt och därför mer skadebenägen. Samtidig skal du ikke stille i trening bare for at du har treningsvärk. Det mest effektive botemiddelet mot treningsskader er nemlig bevegelse. Da øker blodflödet och du får en endorfinfrisättning, vilket verkar smärtlindrande (men bara under tiden du utför aktiviteten, tyvärr).

Det finnes også enkelte studier som peker på at blant annet massasje, kompresjon, kylbehandlinger, vibrasjonssterapi og kosttillskott kan hjelpe, men de studiene holder ikke høy kvalitet. Også antiinflammatoriska tabletter ger en minskning av träningsvärk.

Om du vil unngå treningsskader, er det visse ting du kan gjøre. Studier som har gjort på stretching og träningsvärk viser at effekten er marginal. Derimot tror man at du får mer träningsvärk ved excentrisk träning, alltså i den fasen när muskeln arbetar under förläning - som till exempel på vägen nedåt i en bicepscurl.