Ultralöparnas hjärnor krympte under tävling

Har du funderat på varför din långlöpande kompis knappt kan knyta skorna eller säga sitt personnummer efter ett lopp? Forskare kan ha hittat svaret.

Innan du tror någonting annat, det är bra att springa. Det skal du virkelig fortsette med. Resultatene som forskarna kommit fram till är när de följt ultralöpare under extrema former av ansträngning, men det gör inte undersökningen mindre intressant.

Uwe Shütz har ansvaret for en gruppe forskere ved Universitetssjukhuset i tyske Ulm som i over seks år har fulgt løpere som har deltatt i Trans Europe foot race, et løp som går fra Sør-Italia til Norge under 64 dager, uten vila. Det blir i runda slängar en distans på 450 mil, altså 100 maraton.

Forskarna undersökte löparna var 90:e mil och fann två särskilt intressanta resultat. Under de første 250 milen minskade brosket i leder och ben på deltagarna, för att sedan öka under den andra hälften av det långa loppet.

- Tidligere forskning har vist at brosk bare kan återbildas under vila, men våre resultater viser at det også kan ske under löpning, sier Uwe Shütz til New Scientist.

Det andre resultatet handler om løparnas hjärnor. Mätningar visar att löparnas hjärnor krympte upp till sex procent under loppet. Det har antagits vara en följd av trötthet och brist på näring, men Shütz lanserar ytterligare en teori. Han tror at det kan handle om understimulering. Den del av hjernen som skaper bilder har vist seg å være ekstra nedsatt under ultraloppet og det mener Shütz kan bero på at nesten det eneste som fladdrat forbi i 64 dager har vært veier og asfalt.

Annans forskning har pekt på at hjernens krympende kapasitet har å gjøre med en "omorganisering" av energi til områder som skaper motivasjon.

- Det er vanskelig å vite nøyaktig hva som foregår, men hjernen er helt återhämtat efter sex månader, poängeterar Shütz.

Og det er värt att påpeka igen: de här resultaten är knappast något en motionär behöver ta hänsyn till.