Världmästarens tips: Slik kommer du i gang med ultraløping

Er du også sugen på å begynne å springe skikkelig lenge? Jonas Buud er verdensmästare i ultradistanslöpning och vet hur du ska göra för att orka springa många mil i sträck.

Er det et maraton for kort, eller er du bare låst av tanken for å kunne springe skikkelig, skikkelig langt? Jonas Buud er en av Sveriges mest kjente ultraløpere med flere prestisjefylte priser bak seg. Han har løpt det 78 kilometer lange løpet Swiss Alpine Marathon åtte (!) år i rad, han har løpt den svenske Ultravasan på 90 kilometer to ganger og i fjor ble han verdensmester på 100 kilometer. Han vet hvordan du skal gjøre for å maksimere distansene og bli en ultraløper, uten å ta deg helt ut på veien!

Kan hvem som helst vil bli ultraløper?

- Du må tycka om att vara utomhus och röra dig länge i skog och mark. Det er mye utav et eventyr. Jeg tror at mange som provar på ultralöpning upptäcker tjusningen med det. Og du trenger ikke springa raskt! På Ultravasan har du 15 timmar på dig att klara av den nio mil långa sträckan, det innebär att gå mycket och ändå ta dig i mål. Bedriften ligger i å klare av strekningen, tiden er ikke så interessant. Och du genomför loppet tillsammans med de du springer med och det gäller även oss i eliten, vi ser om varandra i backarna och ser till att alla ha det bra, säger Jonas Buud.

Hva kreves for å bli ultraløpare?

- Ganska mycket pannben, men framför allt att du vågar prova! Testa noe av de lengre loppen men sikta ikke for høyt, til eksempel kan du prøve å springa Ultravasans distans på 45 kilometer, det er ett jättebra prova-på-lopp. Och spring smart i början av loppet så att du inte tar ut dig helt utan får njuta lite.

Har du tips til hvordan jeg går fra å være en vanlig motionär til å bli ultralöpare?

- Det er bra å øke distansen du springer med ti prosent hver gang. Når du begynner å nærme deg slik at du springer løppass på 25 kilometer er det bra om du varannan eller var tredje uke får til et lengre pass på tre til fire timer.

Hva gjør jeg for at kroppen skal orke?

- Att du har gjort dina träningspass och byggt upp kroppen långsamt steg för steg. Jag har inget träningsschema som jag följer utan tränar varje dag, men när kroppen känns trött och seg så villar jag någon dag.

Gjør det ikke ont i kroppen å springa så langt?

- Nei, det trenger det ikke gjøre. Når jeg springer ultralopp brukar jag mer bli trött i kroppen, eftersom den blir tömd på energi. Jag kan ha mer energi i benen än i armarna och axlarna om jag sprungit med ryggsäck och det känns lite ovant. Personligen är jag skönare trött efter ett ultralopp än en mara, när jag springer maraton brukar mina vader ta stryk.

Har du tips om hvordan jeg skal tenke for å orka springa så langt?

- Jeg brukar försöka dela upp loppen i mindre delar. Når jeg springer 100 kilometer deler jeg opp distansen i fem kilometer åt gången. For meg tar det rundt 20 minutter å springa den sträckan och när jag har gjort det har jag nått ett delmål. Jag vill inte börja räkna ner och tänka att "nu har jag 97 kilometer kvar" utan när jag springer har jag alltid max fem kilometer kvar, haha. På Ultravasan er det kontroller ut etter banan og da er mitt delmål neste kontroll. Den här tanketekniken är något som vuxit fram eftersom jag vill ha något sätt att kunna räkna ner distansen på som känns greppbart.

Anbefaler du andre å begynne med ultraløping?

- Ja, det er noe utöver löpning. Du får noe mer enn å bare jaga tider. Når du har sprunget Stockholm maraton er "hvilken tid sprang du på?" den første spørsmålet du får etteråt. Men å springe et ultraløp kan ikke mennesker relatere til like lett. Når du sier at du sprungit Ultravasan sier folk "vad häftigt!" men tiden du sprang på er ikke så interessant. Det er litt mer avspänt att springa ett ultralopp.

Under Ultravasan förra året slog Jonas Buud banrekordet i Ultravasan 90 från Sälen till Mora. Foto: Pressbild

LÄS MER: Löpcoachens tio bästa tips

LÄSMER: Ultraløparen Frida Södermark: "Därför älskar jag att springa tiomilslopp"