Begynn att springa - det är IKKE för sent

Det är aldrig för sent att börja med löpning till tross för att du har passerat 30-, 40-, 50- eller något annat. Här är några smarta tips från løpetreneren, som hjelper både kroppen og sinnet.

Barn elsker å løpe, voksne derimot kan ha det tøffere både med det fysiske og det psykiske når det kommer til løping. Om du är mitt i livet är det däremot inte för sent att forelske seg i løping - du må bare være litt smartere enn da du var ung.

Hva skiller det å starte med løping da man var ung sammenlignet med når man er voksen?

-Den store forskjellen pleier å være at du kommer fra en lang tid med inaktivitet og har ødelagt ditt naturlige bevegelesesmønster. Barn og ungdommer har forhåpentligvis en bra base fra utendørsleker og skoleidrett. Har du varit placerad på en kontorstol i 20 år så är kroppen ofte mer eller mindre et vrak både når det kommer til det fysiske og koordinasjon, så da må du være litt mer forsiktig, sier den erfarne løpetreneren Marcus Nilsson, som har skrevet boken Løpetrening midt i livet.

På vilket sätt har kroppen fått juling?

- Det savnes for eksempel ofte både styrke og kontakt med musklene i den delen av kjernen som gir bra holdning og som hjelper deg i løpingen. Det tar tid att reparera de skadene. Du havner lett i et sittende løpesteg og nettopp mangelen på styrke, koordinasjon og avslapning kan gjøre at du har en høyere skaderisko enn et barn.

Vad är lurt å gjøre om man har blitt gira på løping igjen?

- Tenk igenom varför du vil begynne å løpe og skriv gjerne ned tanken ettersom du ofte trenger å minne deg selv på det når det er tungt. För det kommer det till att bli. Selv for meg som har løpt i 40 år er det tøft noen dager og jeg må minne meg selv på hva jeg vil og at jeg i 99 prosent av tilfellene skjønner hvorfor jeg løper når jeg først er ute.

Vilken typ av träning bör jag göra för att komma tillbaka till löpningen som vuxen?

- Først og fremst bør løpingen kombineres med styrke- og bevegelsestrening. De fleste bør trene opp kjernestyrken og bevegeligheten i hoftepartiet. Personlig driver jag med et lite program med skadeforebyggende styrke og bevegelighet nesten hver kveld foran tv'en. Selv om jeg har løpt i mange år er min sittetid på dagtid ødeleggende for først og fremst hoftene.

Kan du gi noen tips til hva jeg konkret kan trene for noe?

- Vanlig sirkelträning kan vara ett utmärkt tilskudd! En annan bra alternativ träning är cykel, simning och skikjøring. Det är träning som är mer skånsom enn tredemølla. Løp gjerne i skogen på små stier, det minimerer skaderisikoen når ingen andre er til stede. Det är inte tilfeldig at orienterere er veldig sterke i kjernen.

Om kroppen mot alla odds är topp utelukker jo ikke det at det kan være litt tungt mentalt å løpe. Har du några tips till den som jämför dagsformen sin med en tid där formen var bättre?

- Glem allt du har gjort tidigare! Bara för att du var en racer på å børste tennene da du var liten betyr ikke det at du har bra tenner nå om du har hoppet over tannbørstingen siden du var 19. Det samma gäller med allmänformen din. Tenk slik: I henhold til din alder, hvor vil du komme? Det går an att få fantastiska resultat själv som medelålders, men du är inte 19 längre och du måste antakelig jobba lite annorlunda. Sammenlign deg med det du klarer å prestere her og nå, ikke med hvor du var før. Då kan man mäta fremskritt og glede seg over dem i stedet for å bli skuffet. Se framåt!


Marcus Nilsson bloggar om löpning som "MaraMackan". Foto: Goran Edenro

Ekspertens 6 bästa tips - tenk på detta om du vil begynne å løpe som voksen og utrent

1. Vad är målet?
- Tenk igenom vad målet ditt är med löpningen och när du vill uppnå det, bedøm rimeligheten i målet og deretter tenker du litt til.

2. Ta utgångspunkt i dig själv och ingen annan.
- Du kan bara påverka dig själv. Ditt mål är just ditt, och satt efter vad du vill och vad du har för förutsättningar. Se bort från vad alla andra gör.

3. Finn en struktur til løpingen som passer deg.
- En bra början kan vara att använda en programmering, alltså ett löpprogram som ger dig struktur i starten, som för exempel Couch25k, www.c25k.com, som hjälper dig i starten till att klara 5 kilometers löpning på ett par månader.
Om jag tycker att det verkar svårt då?
- Da trenger det ikke være vanskeligere enn at du kommer deg ut en tur annenhver dag. Varier mellan løping og gange, eller løp veldig rolig. Det är inte fel om det går långsamt eller om du tar gåpauser.

4. Ha tålmodighet.
- Roma ble ikke bygd på en dag og det gjør heller ikke du. Uansett sluttmål finnes det ingen snarveier. Selv om det kan være litt hardt i begynnelsen så kommer du relativt raskt til å få bedre kondisjon og det er da fallgruvene begynner å vise seg.

Fortell?

- Musklene bygger ikke opp holdbarheten like raskt som kondisjonen kommer, så plutselig er kondisjonen bedre enn muskelstatusen din. Da må du kanskje løpe mindre enn du vil om du vil slippe skader.

En klassiker!

- Det slutter ikke der, fordi musklene tåler mer raskere enn ledd og sener. Har du hört talas om hälseneproblem eller beinhinnebetennelse? Det är vanliga skador hos nybegynnere, så selv om det føles bra der og da, vær forsiktig med øking av fart og lengde på strekningene.

Vad betyder det i praktiken?

- Har du till exempel kommit dig för att springa 5-10 kilometer 3 gånger i veckan så våg att ha tålmodighet för att hålla dig där en stund. Skynd dig långsamt, kontinuitet är viktigare än något annat.

5. Spring i bra løpesko.
- Skaff deg noe komfortabelt til føttene! Derimot kan det hjelpe om du tester litt kort barfotløping på gress eller annet godt underlag for å trene deg på at du ikke setter ned foten foran deg men under kroppen.

6 Skaffa en partner in crime.
- Finn en løpevenn som har samme ambisjonsnivå som deg, eller som fungerer som en samtalepartner du kan diskutere løpingen med. Din partner eller arbeidskamerater blir raskt lei av en nyfrelst løper.

LES MER: Är det för sent att börja med löpningen i juni?
LES MER: 3 tips för att undvika löpsnurror