De vanligaste gymskadorna - och hur du undviker dem

Å trene kan bli en smertefull historie. I alla fall om du rammes av en överbelastningsskade. Fysioterapeuten Dave Long berättar om de vanligaste skadorna på treningen - och vad du ska göra för att bli bättre.

Om du inte utför styrkeövningarna på rätt sätt kan det i verste fall leda till att du får ont.

Det kommer stadig nye treningstrender, og mengder av treningsprogram finnes lett tilgjengelig på internett. Å bevege seg regelmessig er bra for helsa, men om du ikke trener på riktig måte kan det føre til skader. Dave Long, fysioterapeut och arbetsterapeut med över 30 års erfarenhet av idrottsskader både i Sverige och USA, berättar att de vanligste skadene blant idrettsaktive er overbelastningsskader i ulike former. Du kan kjenne igjen en sånn type skade gjennom at det gjør vondt å trykke på området, eller muskelen.

- En överbelastningsskade uppstår när den belastede muskelen brister, og det hele begynner som mikroskopiske brister i senen. Behandlar du inte muskelen, kommer proteinet ut i vevet og årsaker irritasjon og innflammasjon. Det är därför du får ont, säger Dave Long.

Kommer överbelastningsskader av att jag tränar fel, eller för ofta?

- Både och. Veldig mange av skadene, uansett om du trener på elitenivå eller ei, kommer av feil treningsopplegg. Du trener feil og for mye. Skadene har dessuten krympet i alder, nå kommer også barn og ungdommer inn med overbelastningsproblemer.

Nordmenn liker å bevege på seg, og er raske til å henge seg på nye treningstrender. Dave Long forteller at når trenden med barfotsko kom för ett par år sedan, medførte det en økning i fot-, legg- og kneproblemer blant folk. Han har också lagt märke till att den nuvarande crossfit-trenden har ökat överbelastningsskader på skuldre och knær, skader som forekommet av tunge løft med feil teknikk. Men det finnes enkle knep som gjør at du kan holde deg skadefri og fokusere på å bygge opp kroppen gjennom trening.

- Ha et bra treningsopplegg. Du trenger ikke mer enn et par basisøvelser, alt annet er overflødig. Det enkla är ofta det bästa, sånn er det bare, säger Dave Long.

Han rekommenderar också stretching som en del av oppvarmingen, ettersom en myk og smidig muskel er vanskeligere å skade.

- Ellers handler det om å ha en rimelig grense for hvor mye du belaster kroppen, press den ikke for ofte eller for mye. Varje muskelgrupp behöver minst 24 timers hvile. Trener du hela kroppen i én økt, skal det gå et døgn før du trener igjen. Den sista tiden har det blivit väldigt trendigt med aktiv restitusjon - at du trener styrke mandag, onsdag og fredag, og deretter trener kondisjon tirsdag og torsdag. Men du trenger ikke trene mer enn tre dager i uken om du har et bra opplegg.


Stretching gör musklerna smidigare.

Hva skjer med kroppen om jeg ikke hviler mellom treningene?

- Trening är katabolsk, noe som innebærer at du bryter ned kroppen ved trening. Ved hvile bygger du deretter opp igjen og forsterker muskler, sener, ben, ja hele pakka. Gir du ikke kroppen den hvilen den behøver, ender det med en overbelastning og regelrette skader som gjør at du ikke restituerer deg til hundre prosent.

Gör det ont när du tränar?

Dave Long tipsar om hur du blir smertefri.

• Se över träningsopplegget ditt och gör om på det.
  
  
• Avlast området som gör ont. Det sier seg selv, er noe overbelastet så skal du ikke belaste det mer.
  
  
• Holder smerten seg over lengre tid til tross for at du har lagt om på treningen og latt det utsatte området hvile? Sök hjälp hos en fysioterapeut.
  
  
• Sørg for å ta tak i skaden i god tid og bruk sunt fornuft, så finnes ingen hindringer for at du skal bli helt frisk.

Här hittar du mer information om David Long.