Därför blir du skadad när du tränar

Trening ska vara kroppens bästa vän, inte göra slik at du får vondt i kroppen. Ha dessa ord från naprapaten i bakhuvudet - så slipper du onödiga skador!

De fleste som løper eller trener vil før eller senere rammes av en skade. Korsryggen kanske streiker, knærne blir overbelastet eller så kanske du får vondt i skuldrene. För att minska risken för att det händer kan du följa naprapaten Anna Ericsons kloke råd.

Vad är den vanligaste orsaken till skador när man tränar?

- En vanlig orsak är att man går från noll till hundra. Plutselig føler man et enormt behov av å komme i gang og så begynner man å løpe sju dager i uken i stedet for å begynne gradvis. Ett annat problem är att många skulle kunna göra spektakulära ting och blåser i att lära sig det grundläggande först. Folk tränar mer akrobatikk, parkour, gymnastikk och crossfit i dag än tidigare, men det många inte förstår är att du måste vara trent för att kroppen ska hålla för crossfit, säger Anna Ericson.

Vad ska jag göra i stället?

- Börja med de enkla sakerna. Jag älskar crossfit, det är en fantastisk träningsform, men du kan bli skadad om du är dumdristig. Visst ser det heftig ut att göra armhevinger samtidigt som man står opp och ned på händerna, och visst är det fantastiskt att kunna løfte kjempetungt, men du må være forberedt på å trene deg såpass sterk at du kan kontrollere bevegelsene. Målet skal ikke være å kunne gjøre et markløft, målet skal være å ha en kropp som klarer å gjøre et markløft. Det är en väsentlig skillnad.

Legger du merke til at folk vil for mye for fort?

- Ja, till exempel när jag håller yoga-pilates-klasser och ser hur en övning ska se ut. Då ser folk på var långt jag kommer i øvelsen og presser seg selv så mye at de glemmer hvor på kroppen det skal kjennes. Er meningen å få bevegelighet i ryggen så skal du ikke bøye hoftene bare for å få ned pannen for eksempel. Det är ett tecken på att du har det för travelt og vil løpe før du har lært deg å krabbe.

Om jag inte vill gå på hårt, i vilket tempo ska jag då börja på om jag har slappat av hela semestern?

- Du kan träna varje dag om du vill, men då måste du periodisera treningen din. Det är en uppskruvad klisjé, men om du har tränat vapen en dag, så tränar du nästa dag. Løping er utrolig populært akkurat nå, og om du ikke har løpt på lenge så skal du begynne rolig. Om du siktar på att vara ute i 45 minuter så växla mellan att gå och lyfta långsamt. Gå i fem minuter och spring i två minuter. Deretter øker du på til du bare løper ettersom ukene går. Lytt till kroppen! Halter du fram och är helt död efter att du har spurtat i tre kvarter så har du antagelig tagit ut för mycket. Å trene er alltid bra, spørsmålet er hvordan og i hvilken intensitet.


Anna Ericson är naprapat och jobbar i Stockholm.

Vad kan jag göra för att minska faran för att bli skadad?

- Börja med att vara ärlig mot dig själv. Hur har kroppen din det? Har du dålig rörelseförmåga? Klarar du att göra grundläggande saker som att sitta på huk, göra armhevinger och opprullinger? Det är ganske talende for hvilken skikk kroppen er i. Om du ikke vet hvordan du skal legge opp treningen så kontakt noen som kan undersøke kroppen og finne dine svake punkter, slik at du kan begynne der.

Om jag inte har råd att skaffa hjälp, men känner att kroppen är i dålig form, vilka tips har du då?

- Gå på tur i skog och mark, der underlaget utfordrer balansen. Lær deg å kjenne kroppen din, når du våkner på morgenen kan du føle på kroppens ytterstillinger, bøy den langt ned, strekk fullt ut, bøy bakover og sitt på huk. Forbedre bevegeligheten, ellers kommer ikke musklene dine til å kunne jobbe på en god nok måte.

Kan är du säker på att vi inte kommer att minska risken för skador?

- Absolut! Oppvarming er ikke bare til for å få opp pulsen, men også for å vekke nervesystemet og si til hjernen hva som skal skje. Balanseøvelser kan være en god start før treningsøkten, generelle bevegelighetsøvelser likeså. Skal du jobbe med en viss kroppsdel litt mer, som om du spiller golf eller tennis, kan det være bare å posisjonere skuldre i ytterstillinger, rulle skuldrene litt og føre armene bak kroppen fram og tilbake, slik at både kroppen og hjernen blir forberedt på hva som skal skje.

LES MER: Så många skadar sig när de tränar