Därför blir du skadad, när du tränar

Träning ska vara kroppens bästa vän, inte göra att du får ont i kroppen. Dessa ord från kiropraktorer är bra att ha i baghovedet - så slipper du onödiga skador!

De flesta som tränar får före eller sedan en skada. Lænden kan strejka, knæene bliver overbelastede eller skuldrene knirker. För att minska risken för att det sker kan du följa kiropraktoren Anna Ericsons kloge råd. .

Vilka är de mest vanliga orsakerna till att man blir skadad när man tränar?

- En hyppig grund er at man går fra nul til hundrede. Plötsligt känner man ett enormt behov av att komma tillbaka, och så börjar man springa sju dagar om ugen istedet for at begynde gradvist. Ett annat problem är att många önskar att kunna spektakulära ting och är ligeglade med att lära sig det grundläggande först. Folk tränar mer akrobatik, parkour, gymnastik och CrossFit end tidligere, men hvad mange ikke ved er at kroppen skal være trænet for at kunne holde til CrossFit, siger Anna Ericsson som ejer Tullinge hälsokälla.

Vad ska jag göra på istedet?

- Börja med de enkla sakerna. Jag älskar CrossFit, det är en fantastisk träningsform, men du kan bli skadad, om du är dumdristig. Jo, det ser fett ut att kunna lave armbøjninger, men man står på hovedet og det er fantastisk at kunne løfte tunge ting, men du skal først træne dig tilpas stærk til at kunne kontrollere øvelserne. Målet ska inte vara att kunna lyfta tungt, målet ska vara att ha en kropp som kan lyfta tungt. Der er en kæmpe forskel.

Mærker du, at folk vil for meget for hurtigt?

- Ja, till exempel när jag har yoga-pilates-hold och visar, hur en övning ska se ut. Så kigger folk på hvor langt jeg kommer i øvelsen og presser sig selv så meget, at de glemmer hvordan det skulle føles i kroppen. Hvis meningen er at få rørlighed i ryggen skal man ikke bare bøje hoften for at komme længere ned. Det är ett tecken på att man vill springa innan man har lärt sig att kravla.

Om jag inte vill gå in snabbt, vilket tempo ska jag då börja med, om jag har slappnat av hela semestern?

-Du kan träna varje dag om du har lust, men så ska du inddele din träning. Det är en slimmad träningskliché, men om du har tränet arme den ena dagen, så træn ben den næste. Løb er utroligt populært lige nu, og hvis du ikke har løbet længe, så skal du starte stille og roligt. Om du skriver under på att vara ute i 45 minuter så skiftar du mellan att gå och springa länge. Gå i fem minuter och spring sedan iväg. Därefter ökar du bara som ugerne går. Lyt til din krop! När du är framme och helt död efter tre kvarter börjar du bli hård. At træne er altid godt, spørgsmålet er hvordan og i hvilken intensitet.


Anna Ericson håller till på Tullinge hälsokälla utanför Stockholm.

Vad kan jag göra för att minska risken för att bli skadad?

-Med tanke på att vara ärlig mot dig själv. Hur känns din kropp? Har du dålig rörlighet? Kan du klare at lave grundlæggende ting som at side på hug, lave armbøjninger og mavebøjninger? Det säger nemlig meget om, hvilken tilstand din krop er i. Hvis du ikke ved hvordan du skal planlægge din træning, så tag kontakt med nogen som kan screene din krop og finde dine svage led, så kan du starte der.

Om jag inte har råd att hjälpa dig, men om min kropp är i mycket dålig form, vilka råd har du då?

-Gå ture ude i naturen, da underlaget hjælper på balanceevnen. Lär din kropp att känna! När du vaknar om morgonen kan du prova att böja dig långt över, strække dig helt ut, böja dig bagover och sid på kram. Det är alltid bra att förbättra sin rörlighet, annars kommer dina muskler inte att fungera optimalt.

Kan uppvärmning och träning minskar risken för skador?
- Helt klart! Absolut! Opvarmning är inte bara för att få upp pulsen. Det är också för att få nervsystemet och berätta för hjärnan, vad som kommer att ske. Balanceøvelser kan vara en god uppvärmning innan et træningspas, rørlighedsøvelser ligeså. Hvis du skal bruge en kropsdel lidt mere, hvis du for eksempel spiller golf eller tennis, er det en god øvelse at trække skuldrene tilbage, rulle med skuldrene og føre armene bagom kroppen flere gange. Så blir både kroppen och hjärnan klar till det, som kommer till at ske.