Därför är stress så farligt
At det er dårligt at stresse, ved de fleste, men ved du hvorfor? Lad experten Tanja Dyredand förklara det för dig.
Stress är ett stort hälsoproblem, selvom der findes mange, som næsten praler med, at de er stressede. At man har travlt forveksles ofte med, at man er en vigtig person eller eftertragtet af mange. Men faktum är att långvarig stress påverkar kroppen på ett destruktivt sätt.- Stress sätter igång en rad olika processer i kroppen, och om detta sker under en längre period, så kan stress leda till sjukdom, både i kropp och själ, säger Tanja Dyredand, mindfulnesscoach bag YouTube-kontoen Mindfully Tanja og hjemmesiden Stressaav.nu.
När du udsættes for stress, enten udefra på grund af arbejde, skoleopgaver eller tidspres, eller en indre stress på grund af høje krav til dig selv, uro eller angst, så går kroppen i alarmberedskab. Du går automatiskt in i ett "fight or flight"-läge, alltså ett tillstånd där kroppen gör sig klar för att kämpa eller flyga. Det var tidigare viktigt för människors överlevnad.
- Det sker när kroppen kommer i ett "kæmp eller flygt"-tillstånd, att binyrorna går i gång och producerar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Hjerte og muskler får ekstra energi, pulsen stiger, du føler dig midlertidigt friskere og får mere kortisol. Blodsukkeret stiger for at give dig mere energi, så du har kræfter til at kæmpe mod eller flygte fra det, som stresser dig. Al mave- og tarmfunktion lukkes ned, fordi det ikke er meningen, at du skal spise, når du er i en stresset situation. Din uppmärksamhet ökar, men du kan bara koncentrera dig på en sak ad gangen. Kroppen blir tvungen att använda enorma mängder av vitaminer och mineraler och pressa immunförsvaret lite extra.
När en stressad situation sedan avtar, så kommer kroppen i den modsatte tilstand, for igen at skabe balance. Du har därför behov av extra fett och kulhydrater (sukkerarter) för att komma upp på ett balanserat nivå igen. Du kan känna dig træt, rystende og lidt ked af det, eftersom hormonbalancen forstyrres. Hormoner styr mycket av hur du har det och hur du känner dig, och reglerar glädje, vrede, var frisk du känner dig samt dit självvärde.
- Hvis du udsættes for kortvarig stress, måske en time om ugen eller en gang om måneden, så påvirker det ikke kroppen andet end, at du bruger enorme mængder energi i den stressede stund. Men stressar du varje vecka, och några gånger flera dagar i streg eller till och med år efter år, så påverkas kroppen självklart. Hormonbalansen störs konstant. Du har ökat mängden kortisol, det vill säga ökat blodsocker, ökat puls och ett immunförsvar, som arbetar hela tiden.
Eftersom hela detta mag- och tarmsystem luktar ned vid långvarig stress, så får tarmarna svært ved at nedbryde maden, og du kan heller ikke udnytte alle de sunde vitaminer og mineraler, som maden indeholder. Det kan också leda till viktökning, vilket inte heller är bra för kroppen.
- Efter stress har du extra mycket lust till socker och fett. Du äter kanske mer av det och till exempel mer raffinerat socker, vilket i sig självt är vanedannande, och kan påverka flera olika sjukdomsstilstande. När kroppen samtidigt saknar viktiga vitaminer och mineraler under stress, så försämras även immunförsvaret. Du har därför lättare att bli sjuk. Din krop bliver ekstra modtagelig overfor forskellige virusser, bakterier, svampe og parasitter. Mave- och tarmsjukdomar, som är relaterade till stress, är mycket vanliga, liksom hjärtproblem, eksem, allergier, ledsmerter och så vidare, eftersom alla kroppens funktioner hela tiden arbetar på högtryk under stress. I värsta fall ramlar du muren, när kroppen helt enkelt säger ifrån.
När du har producerat hormonerna adrenalin och noradrenalin under en längre period, så blir det också svårare att få balans på serotonin (sömnhormon), oxytocin (beroligende, reducerar stress) och endorfin (lykkehormon), eftersom de är kopplade till hormonsystemet. Det kan leda till en negativ spiral som kan skapa mer stress.
- Eftersom du bara kan koncentrera dig på att göra en sak ad gangen, så ökar risken för att du blir uppmärkt av stress, vilket därmed kan leda till ökad inre stress. Därför är det extra viktigt att du går på dig själv, sätter tid af til at slappe ordentligt af, og finder en måde hvorpå du kan finde ro og fred.
Tanja Dyredands fem bästa tips:
Så stressar du ditt liv
- Var uppmärksam på hur du lever. Vad använder du din tid till? Hur fördelar du dina dagar och veckor?
- Lär dig att säga nej!
- Börja tänka mer positivt. Hitta taknemmelighed och det som ger dig energi.
- Gör ett skema med plats till avslapning. Du planerar säkert när du ska träna, ha möten och annat, men du blir tvungen att också sätta tid till att bara vara.
- Sluk mobilen och datorn. planlägg tid där du inte är tillgänglig.
