Därför är stress så farligt
At det er dårlig å stresse vet nok de fleste, men vet du hvorfor? La eksperten Tanja Dyredand forklare det for deg.
Stress är ett stort hälsoproblem, men likevel finnes det mange som nesten skryter av at de er stresset. Det å ha mye å gjøre assosieres av mange som at man er en viktig person eller ettertraktet av mange. Men faktum är att langvarig stress påvirker kroppen på en ødeleggende måte.
- Stress sätter igång en rekke ulike prosesser i kroppen, og pågår dette over lengre tid fører stresset til dårlig helse både i kropp og sjel, sier Tanja Dyredand, mindfulnesscoachen som ligger bak YouTube-kontoen Mindfully Tanja og hjemmesiden Stressaav.nu.
När du utsätts för stress, antingen utenfra med en mengde gjørelister, jobb, skoleoppgaver eller tidsfrister, eller indre stress med krav på deg selv, uro eller redsel, stiller kroppen opp med beredskap. Automatiskt går du in i en "fight or flight"-posisjon, alltså ett modus där kroppen gör sig klar för att slåss eller flyga. Detta var tidigare viktigt för människans överlevnad.
- Det som skjer når kroppen forsetter i "slåss eller fly"-posisjonen er at binyrene setter igang og framstiller stresshormonet adrenalin og noradrenalin. Hjärtat och musklerna får extra energi, pulsen ökar, du känner dig kortvarig piggare och får mer kortisol. Blodsukkeret øker for at du skal få mer energi og orke å slåss eller fly fra det som stresser deg. Alla typer av mage- och tarmfunktion slås av, eftersom det inte är meningen att du ska äta eller få i dig näring när du är i en stressituasjon. Du får ökat fokus, men kan bara koncentrera dig på én ting om gangen. Kroppen måste tillföra enorma mängder vitaminer och mineraler och pressa immunförsvaret lite extra.
När stress-situationen senare avtar går kroppen in i motsatt modus, för att gjenskapa balansen. Du trenger ekstra fett og karbohydrater (sukkerarter) for å komme opp i balansert nivå etter det raske forbruket. Du kan känna deg skjelven, trøtt og litt nedenfor, ettersom hormonbalansen har fått en trøkk. Hormoner kontrollerar utrolig mye av hvordan vi har det og hvordan du kjenner deg, og regulerer glede, sinne, søvn, hvor pigg du føler deg og din selvfølelse.
- Om du utsätts för kortvarig stress, kanske en time annenhver uke eller noen ganger i måneden, har det ingen annen påvirkning på kroppen annet enn at du har tilført enorme mengder energi der og da. Men pågår stresset i ukevis, iblant flere dager i strekk eller til og med år etter år, påvirkes kroppen så klart. Hormonbalansen är i konstant opprør. Du har ökat kortisolmengder, det vil si økt blodsukker, økt puls og immunforsvaret får påkjenninger om og om igjen.
Eftersom hela mage- och tarmsystemet stenger ner vid långvarig stress, så kommer inte tarmene kunna ta hand om maten och du kan inte heller ha till gode alle nyttige vitaminer og mineraler som maten inneholder. Det kan också i förlängningen leda till vektoppgang, något som heller inte är bra för kroppen.
- Efter stress är du extra sugen på socker och fett. Kanskje spiser du da også mer av det og for eksempel hvit raffinert sukker, som i seg selv er avhengighetsframkallende og kan påvirke flere ulike typer av sykdomstilstand. Eftersom kroppen samtidigt eroderar på framfor alt viktiga vitaminer och mineraler under stress, minsker också immunforsvaret. Du har lättare för att bli sjuk, och kroppen blir extra mottaglig för olika virus, bakterier, sopp och parasiter. Mage- och tarmsjukdomar som är relaterade till stress är väldigt vanliga, blant annet hjerteproblem, eksem, allergier, håravfall, leddverk og så videre, ettersom kroppens alle funksjoner hele tiden får jobbe på høygir under stress. I verste fall går du inn i veggen, da kroppen helt enkelt sier ifra.
När du har haft tillskott av hormonerna adrenalin och noradrenalin över längre tid är det också svårare att få balans på serotonin (sömnhormon), oxytocin (beroligende, minsker stress) och endorfin (lykkehormon) ettersom de er koblet til hormonsystemet. Det kan också bli en negativ spiral där stress skapar mer stress.
- Ettersom du bare kan konsentrere deg om én ting om gangen øker risikoen for at du blir uoppmerksom ved stress, går glipp av saker som deretter også øker ditt indre stress. Därför är det extra viktigt att du tar vare på dig själv, sätter av tid till total restitusjon och finner en måte som passer akkurat deg for å få følelsen av fred og ro.
Tanja Dyredands fem bästa tips:
Så stress-sanerar du livet ditt
- Se över hur du lever. Vad använder du tid på i livet ditt? Hur fördelar du dagarna och ukene dine?
- Lär dig att tacka nej!
- Begynn att tänka mer positivt. Finn takknemlighet och det som ger dig energi.
- Gör ett skjema for restitusjon. Du planerar säkert tid till träning, möten och annat, men du måste också sätta av tid till att bara vara.
- Steng av mobilen och datorn. Gör dig själv tillgänglig för omvärlden.
