Det här ska du tänka på när du springer din första maraton
Eksperten tipsar om hur du bör placera dig i startfältet, hur du löper bäst möjligt i en sving och hvor mye energi du bør spare til andre halvdel av løpet. Löp nästa maraton på rekordtid!
För att slå din egen maratonrekord måste du göra alt riktig när det verkligen gäller. Noe så enkelt som et par lettvektssko kan utgjøre en stor forskjell på lang sikt, men det kreves også litt smarthet og taktikk! Här berättar løpeekspert Petra Månström om alt du trenger å vite for å slå din egen rekordtid.
SHOP HER: Lettvektssko
Hur ska jag tänka när jag startar en maraton?
- Bestem på forhånd hvilken snittfart du skal løpe i, det er definitivt ikke en anledning til å ta ting på sparket, det kan du bli straffet for senere i løpet. For de fleste mosjonister er maratonfarten den samme eller litt raskere enn gjennomsnittsfarten du har når du løper lange løp på over to timer, sier Petra Månström og legger til:
- Et tips for å trene inn maratonfarten i kroppen, er ved å legge til fartsøkninger under en lang økt, mens du løper i den tenkte maratonfarten. Da kjenner du hva som er for mye og hva som er passe.
Är det ett riktigt eller fel sätt att placera sig i startfältet?
- Först och främst ska du stå i ett startfält med löpare som sikter på ungefär samma sluttid som du gör. Utover det står jeg vanligvis ikke helt foran for å unngå å bli taklet av albuer fra medløpere. Ellers er det egentlig ikke noe som er riktig eller feil. Stå där du får plass. Det løses vanligvis av seg selv siden det er trangt i startfeltet.
Hur löser jag det bäst i en sving?
- Försök, om det är möjligt, att lyfta så rätt som möjligt genom svingen. Ellers mister du unødvendig fart.
Petra Månström är en dreven maratonløper som blant annet blogger og medvirker i to podcaster om løping - Maratonpodden og Ewerlöf & Månström. Foto: Jonas Hansen.
Hur mycket energi bör jag ha när jag går in i andra halvan av loppet?
- Så mycket som möjligt! Därför är det så viktigt att gå ut i riktig fart, selv om du føler deg pigg i løpet av den første halvdelen. De fleste sier at et maraton egentlig starter et sted etter 30 til 32 kilometer.
Hur är detta med att lyfta i klynge - varför är det bra?
- Självklart är det lättare att springa bak en person sedan hen fångade vinden, men husk att du inte ska vara för när personen framför. Bruk sunn fornuft her.
Hur vet jag om jag är pigg nog att trycka på?
- Tro meg, det merker du. Å takle en tempoøkning under et maraton er like mye en fysisk utfordring som en mental, vil jeg si. Men hvis du mot alle odds ikke kjenner om bena er trette etter 30 kilometer, kan du øke tempoet litt og se hva som skjer.
Finns det några tydliga signaler som säger att kroppen inte håller ut?
- Ja, absolut. Ofte mister du holdningen og "sitter" mer når du blir sliten. Du märker också att bena börjar stivne och att de blir vanskeligere å løfte. Efter ett maraton kan mange, delvis på spøk og delvis på alvor, påstå at et hvitmalt felt i en fotgjengerovergang oppleves som et kjempehøyt trappetrinn!
När startar en spurt och var långt bör det vara igen innan jag kan tømme kreftene mine?
- Det är extremt individuellt. En liten ökning i tempoet klarar många efter 40 kilometer. Men en ren spurt vill jag se att du kan dra i gång med när det är cirka 300 till 400 meter igen. Men, som sagt, det är väldigt individuellt.
Vilka løpesko bør jeg bruke under en konkurranse?
- Asics Gel-Cumulus 20: En stor favoritt blant langdistanseløpere som pronerer!
- Adidas Adizero Boston 8: En komfortabel konkurransesko med den klassiska boost-sålen från Adidas.
- Nike Zoom Fly 3: Kjent för hög komfort och hållbarhet. En platta i karbonfiber finns i skosålen och driver hvert steg fremover!
SHOP HER: Alla våra løpeskoene
