Erics träningsresa, del 2

Du är inte den ende som gärna vill komma i form. Under 10 veckor följer vi Erics vej mod topformen. Hur är det gått i denna vecka?

Häng med på Eric Fallanders träningsresa! Han är 40 år och har haft barn och ett stillasittande jobb som copywriter hos mobiloperatören 3. De senaste 20 åren har han fått sin motion genom att springa till bussen eller ta trapporna i stället för elevatorer. Och den ensformiga kosten består mest av burgare och pilsner.

Nu ska han endelig "komme igang", som man siger. I løbet af 10 uger kan du følge ham her på Sportamore Magazine, hvor han skal forsøge at gå fra en doven kartoffel til et fysisk pragteksemplar. Hur kommer det sig att du går till fitnesscentret? Sker det något med formen på 10 veckor? Vad säger ernæringseksperten om hans madvaner? Nu ger vi den gas!

Från och med nu sitter Eric i knäböj när han arbetar!

Rapport efter to uger:

Som jag berättade i sista veckan, så har jag många undskyldningar för att undvika träningen. Fremfor alt en brækket vrist og knæ som gør ondt. Och kanske en liten dovenskab, om det räknas med som en undskyldning. Men for at give mig de bedste forudsætninger for at gå igang med løbetræningen, vægtløft og hvad nu Sportamore ellers har fundet på af sjove ting, er de begyndt på at sende mig og mine ømme led til en naprapat.

Jeg har været hos naprapat før, dog mest for at få en skøn massage og høre knækket når de vrider min nakke på plads. Det føles lidt som en behageligere version af en S/M hule - i stedet for fangehulsmørkt, er der lyst og herligt, og i stedet for et trækors med remme og håndjern, har de en blød massagebænk. Men smerten er lige så skøn. Tror jag i hvert fald, jeg har jo aldrig være i en S/M hule før!

Og i stedet for en herskerinde, har man en skønhed fra Dalarna... På Naprapatlandslaget Östermalmstorg mötte jag Peter , en man från Dalarna som är nede på jorden og med stærke holdninger og som siger "gamle dreng" hele tiden. Jeg kan godt lige det. "Godt, gamle dreng!" och så något. Det känns skönt!

Mine tidligere naprapatbesøg har mest været for at behandle akutte lidelser. Peters filosofi är, att inte bara behandla, men också förebygga, så kroppen ska ha det bra utan att bli bøjet og knækket hele tiden. Men först började han med ett litet förhör:

"Hvor ofte træner du nu" spurgte Peter.

"Jag tränar ju inte alls"

Det var inte bra, jag kunde förstå!

"Varför gör du inte det?"

"Tja, det är alltid bara lite frestande att ta en öl och sätta sig i soffan..."

Nej, den var heller inte god!

"Øl"¨altså? Hur ofta dricker du alkohol?"

"Varje dag."

Slet inte godt!

"Hvor meet vand drikker du så?"

"Aldeles för lite, kanske 5 deciliter om dagen."

Tydeligvis heller inte så bra!

"Och när går du så i säng om kvällen?"

"Aldrig före midnat."

Du vet - inte bra!

"Må jag se dig lave den her bevægelse? (svup!) Så långt ner kan du komma.

"Argh...!"

"Ja, det var fandme dåligt..."

Så löd det i hvert fald i mit hoved. Och på trods af det:

"Det här ska vi nog på styr på, gamle dreng!"

Peter gick igang med at arbejde. Jag skulle sitta på hug, gå upp i en slags bro och ta några långa steg från en trappa. Han var tydligt inte imponerad. Derefter fik jeg nogle øvelser som jeg skulle lave derhjemme og hvis jeg bare afsatte en time om dagen, var han overbevist om at vi ville se hurtige resultater.

Jeg troede jo at denne rejse skulle resultere i smertehelvede for mig, men øvelserne er ret nice - de handler om at sidde ned. Sidde på hug och sidde på knæ. 30 + 5 minuter om dagen. Sidde! Det skule åbenbart gøre underværker for både knæ og fodled. Det här blir let som ett ben!

Därefter hörde jag endelig det vidunderlige knæk. Det var min rygg som blev struken ut.

Jag kommer helt säkert tillbaka. Tillbaka för flera stränga knän och övningar. Och jag hoppas att jag ser goda resultat. Peter tog några "før-billeder" av min stive krop. Vent bare til jeg har "efter-billederne" om nogle uger. Jag kommer att kunna krusa mig tillsammans med en cirkusartist!

Allt det här hände en härlig septemberdag, så om eftermiddagen tog jag mig en öl på en uteservering. Och jag var ledsen att jag inte kunde hålla mig hela tiden.

Nej, helt seriöst, jag tar det här mycket allvarligt och jag ska göra allt de ber mig om. Har redan gjort dagens 30 minuter på kram. Pinefuldt var det också. Jag skriver detta medan jag sitter i knäböj.

(Jag tog faktiskt den där ölen i sidledsposition, men den hade jag ju gjort mig fortjent till...!)

OPDATERING:

Så är festen slut! Nu har Peter skickat mig ett träningsprogram som ska öppna upp för min stive rygrad och styrke muskulaturen omkring mine knæ. En hel lista med utallige gentagelser af tåløft og step-ups og Gud fri mig vel. Jeg skal lave dem hver dag og det tager ca. 40 minuter att lava. Hur hittar jag tiden, jag som tränar? Man blir ju stressad av mindre! Och så har jag inte ens fått ut min PT ännu. Vad har jag dock viklet mig in i?

TEKST AF: Eric Fallander