Erics treningsreise, del 2

Du är inte ensam om att vilja komma i form. Genom ti uker følger vi Erics vei mot toppformen. Hur har det gått denna vecka?

Följ med på Eric Fallanders träningsresa! Han är 40 år och har to barn, och en stillesittende jobb som copywriter på mobilselskapet 3. De senaste 20 åren har han fått sin mosjon genom att løpe til holdeplassen eller ta trappene i stedet for heisen. Och den lite varierade kostnaden består mest av hamburgare och pilsner.

Nå skal han endelig "komme i gang", som man sier. Genom ti uker får du følge han her på Sportamore magazine når han skal forsøke å ta seg fra sofagris til et fysisk prakteksempel! Hur kommer det sig att du går på träningssenteret? Kommer det att hända något med formen på ti veckor? Hva sier ernæringsfysiologen om hans matvaner? Nå kjører vi på!

Från och med nu sitter Eric på huk när han jobbar!

Rapport efter uke to:

Som jag berättade sist uke, har jag mange unnskyldninger for å unngå å trene. Fremfor alt brudd i ankelen og smerter i kneet. Og kanskje litt latskap, om det får regnes som unnskyldning. Men för att ge mig de bästa förutsättningarna för att ta mig till løping, løfting och vad nå enn Sportamore kan kaste meg ut i, har de börjat med att skicka meg och mine verkende ledd til en naprapat.

Jeg har vært hos naprapater før, da mest for å få en god massasje og høre knekkingen når de vrir nakken min på plass. Det är lite som är en bättre version av en S/M-hule - i stället för mørket är det lyst og herlig, og i stedet for et trekors med remmer og håndjern, har de en polstret benk. Men smerten er like bra. Tenker jag også, jeg har jo aldri vært i en S/M-hule!

Og i stedet for en herskerinne har man en herlig person från Dalarne i Sverige... På Naprapatlandslaget Östermalmstorg mötte jag Peter.

Mine tidligere naprapatbesøk har mest av alt vært for å behandle akutte plager. Peters filosofi är inte att bara behandla men också förebygga, så att kroppen ska ha det bra utan att behöva knäcka hela tiden. Men först började han med ett litet avhør:

"Hvor ofte trener du?" Spurte Peter.

"Inte i det hela tatt."

Det var inte bra, förstod jag.

"Varför gör du inte det då?"

"Jo, det är alltid mer frestande att bara ta en öl och sätta sig i soffan ..."

Nej, det var inte alls bra.

"Öl alltså? Hur ofta dricker du alkohol?"

"Varje dag."

Inte bra i det hela tatt.

"Hvor mye vann drikker du da?"

"Alt for lite, kanskje fem desiliter om dagen."

Heller inte bra, tydeligvis.

"Och när går du och lägger dig på kveldene?"

"Aldri før midnatt."

Du vet - inte bra.

"Kan jag se deg gjøre denne bevegelsen? (swosh!) Så långt ner kan du komma."

"Ungh...!"

"Ja, det var jo dritdårlig..."

Nesten slik hørtes det iallefall ut i mitt hode. Og til tross for det:

"Det här ska vi nog få stell på, gubbe!"

Peter började jobba. Jeg fikk sitte på huk, gå opp i en type bro, og gjøre noen utfall mot et trappetrinn. Han var inte imponerad. Så fick jag lite øvelser til å gjøre hjemme, og om jeg bare setter til side en time om dagen, trodde han at vi raskt får se resultater.

Jeg tenkte jo at denne reisen skulle resultere i et smertehvelvete for meg, men øvelsene er ganske nice - de handler om å sitte. Sitta på huk, och sitta på knærne. 30 + 5 minuter om dagen. Sitt! Tydeligvis ska det göra underverk med både knærne og fotleddene.

Så fick jag höra den härliga knekkingen. Det var ryggen min som ble strekt ut.

Jag kommer att gå tillbaka. För mer stretching, knådning och övningar. Och jag hoppas att ni får bra resultat. Peter tok noen "før-bilder" på min stive kropp. Vent bare til jeg har "etter-bilder" om noen uker. Jag kommer att rulla mig tillsammans som en sirkusartist!

Detta hände en härlig septemberdag, så på eftermiddagen tog jag en öl på en uteservering. Och jag satt naturligtvis på huk hela tiden.

Nei, seriøst, jeg tar dette dønn seriøst, og jeg skal gjøre alt de ber meg om. Har redan gjort dagens 30 huk-minutter. Plagsomt var det också. Detta skriver jag medan jag sitter i en squat.

(Jag tog faktiskt den där ölen, sittende derimot, men den hade jag jo gjort meg fortjent til...!)

OPPDATERING:

Bryllupsdagarna är nå over. Nå har Peter sendt meg på et treningsprogram for å åpne opp min støle brystrygg og styrke muskulaturen rundt knærne. En hel lista med många repetisjoner av tåhev og step-ups og gud vet hva. Varje dag ska jag göra dem, cirka 40 minuter tar det. Hur får ni tid, ni som tränar? Man blir ju utbränd. Och då har jag inte ens mött min PT enda. Vad har jag blivit med på...?

TEKST AV: Eric Fallander

LES MER: Del 1 av Erics treningsreise