Forskaren: "Därför är det håblöst att tappa sig"
Med friske nytårsforsæt i i hukommelsen er der mange der starter året med et ønske om at tabe sig, men ifølge vægtforskeren Erik Hemmingson kan du skrotte alt der har med vægttab at gøre.
Scenariet är välkänt: Du bestemmer dig for at smide et par kilo, spise sundt, træne mere og få mindre kalorier indenbords. Først rasler vægten ned og du føler dig som et supermenneske, men nogle måneder senere er du tilbage på samme vægt , hvis du da ikke har et kilo ekstra på sidebenene. Det är därför denna typ av viktminskning är dömd till at fejle på lang sigt mener idrætforskeren Erik Hemmingsson.
- Den enda viktminskning som är något värd är det som håller ved. Ellers er der absolut ingen helsemæssig pointe med at smide vægt. De helsefaktorer der forbedres når vi går ned i vægt kommer jo bare retur igen med kiloene. Dertil kommer frustrationen og følelsen af at have mislykkedes som mange oplever når kiloene er tilbage, og det er noget møg, siger Erik Hemmingsson der har over 20 års erfaring via sin forskning med overvægt.
Erik Hemmingsson är idrætsforsker på GIH, Gymnastik og idrættshøjskolen i Sverige. Han vil give svar på tiltale om myten der siger at overvægt handler om dårlig karakter og vilje. Foto: Stefan Tell.
Ifølge Erik Hemmingsson er det ikke din fejl når kiloene kommer krybende tilbage. Formålet med at spise er kroppen vil lagre og bibeholde fedt da det giver os en fordel rent overlevelsesmæssigt. Kroppen kæmper for heletiden at komme tilbage til sit udgangspunkt. Nogle har desuden cirka dobbelt så mange fedtceller som andre og laver du en drastisk kortvarig ændring kan du risikere at få flere og flere fedtceller når vægten så komer tilbage, samtidigt som du kan miste muskelmasse når du går på kur. Det hela blir därför lite på ad bakke.
- Visse har ett normalt antal fettceller. De gik måske først op i vægt da de rundede fyrre eller halvtreds års alderen og havde en anden livsttil pludseligt. Kanske bytte de jobb, blev skilt eller gjorde något annat som ledde till en viktökning. De har goda möjligheter för att smida övervikten igen, men dem som har en mer komplicerad övervikt som är påverkad av andra faktorer, som har mer genetisk belåtenhet för bättre att "lagra" energi, kommer att ha det betydligt svårare.
Är det inte orättvist att vi har ett antal olika fettceller?
- Det är orättvist. Det bestäms formodentligt redan i fosterstadiet. Det är fremfor alt de første fem år i livet at de ekstra fedtceller bygges på men det sker fortsat frem til 20-25 årsalderen.
Så det gäller om att acceptera sin kroppsform?
- Ja, så är det faktiskt. Varför är några 120 cm höga, och andra 220 cm? Vi har en kultur som är superfikserad på utseendet.
Men varför ska folk köra dessa när det inte fungerar?
- Många driver på den skönhetsideal vi har idag. Det sociala trycket gör att många är utilfredse med deras utseende. De får hela tiden höra att man "bara" ska ta sig samman, så kan man gå ner i vikt. Men så är det inte för alla.
Är det ett smartare sätt att komma ner i vikt än att gå och tälja kalorier?
- Det låter kanske lite paradoksalt, men lad vara med att fokusera på vægten. Forkuser på dit helbred. Vad behöver du för att ha det bra? Om du har ett stillasittande jobb kan du kanske äta lite mer, om du äter en massa skräpmat kan du äta lite mindre av det. Är du dålig eller ryger? Vad det nu kan vara av vaner. När du har gjort de ändringar kan du se vad som sker med vægten. Hvis du begynder at spise rigtigt mad smider kroppen ofte en del af overvægten, men se det som en bonus.
