Har du hälsoproblem?
Om du har ett överdrivet fokus på ditt eget hälsotillstånd eller en stor fruktan för att bli allvarligt sjuk kan du rammes av helseangst. Här är experternas tips till hur du kan hjälpa det.
Att priotere sitter helse, træne og spise sundt är positivt. Men ibland går önskan om en frisk krop over og bliver en usund besættelse, såkaldt helseangst. Indenfor sygevæsnet findes der flere diagnoser man kan få hvis man har helseangst. Et almindeligt eksempel e hypokondri, fortæller Erland Axelsson som er psykolog og praktiserende læge med fokus på helseangst. Han förklarar att en vis uro för sitt helbred är helt naturligt, til og med kan det være godt!
- Ur ett evolutionärt perspektiv är det ingenting viktigt att märka efter och vara säker på att ens kropp har det bra, så vi kan fortsätta med att existera och forplanta oss. Selv i dagens samfund er uro for dit helbred en god ting så længe det er med måde. Det är den stemme indeni der får os til at søge læge når vi bliver opmærksomme på symptomer, siger han og fortsætter:
- Problem er når uroen bliver for stærk eller overvældende. De gener man blir född med har också inverkan på sannolikheten för om man blir urolig för ting generellt.
När skulle du säga att sund uro kappar över och blir usund?
- Problem uppstår när det är ett avgörande hinder för dig i vardagen. Det kan handla om att du blir så upptagen av att ha styr på din kost eller träning så du börjar skära sociala relationer från eller inte kan fokusera på dit arbete eller är så konstant bange för att der skal være noget galt med kroppen at du hele tiden løber til lægen.
Har folk mer helseangst i dag end tidligere?
- Jeg har mærket og set en udvikling, men der findes ikke noget forskning for om uro omkring helbredet er mere almindeligt end for 10, 20 eller 30 år siden. Mange påstår det dog via eksponering i medier.
Man kan träna bort sin ångest
Helseangst kan se mycket annorlunda ut. Du kan ha ett overdrevet fokus på at træne og spise rigtigt, være bange for at få cancer eller gå med uro i maven om noget er galt. Erland Axelsson förklarar att det finns saker du kan göra på egen hand för att få bukt med din ångest.
- Det visar sig när det gäller uro och ångest i almenhed så är det ofta de saker du gör för att minska den som slutar med att göra den värre över tid. Gældende för helseangst så är det almindeligt at ville have styr på symptomer ved at kontrolerer blodtryk, tjekke huden, tjekke vægten eller hvad det nu kan være. Det är naturligt att ville gøre et for at holde uroen lidt i skak på kort sigt. Men hvis du ofte bruger det som strategi vil du på lang sigt fortsat beholde de symptomer.
At ringe til lægen eller spørge dine nærmeste om noget du mener kan være et galt med kroppen er det helt naturligt og de fleste gange er det fint, siger Erland Axelsson. Men tager du alligevel afsted tit vil du på sigt blive dårligere til at læse dine symptomer.
- Det är mycket veldokumenteret via forskning. Vil du mindske din angst når det gælder dit helbred skal det trænes som alt andet.
Hvis din uro er for stærk og du ikke selv kan håndtere den, er det vigtigt at du søger hjælp hos lægen for din angst.
LÆS MERE: 5 helsetrender under 2019
LÆS MERE: Så ska du träna för att sova bättre
