Har du hälsoproblem?
Om du har ett överdrivet fokus på din egen hälsa eller en konstant oro för att bli allvarligt sjuk, kan du vara utsatt för helseangst. Här är expertens tips till hur du kan få hjälp med problemet ditt.
Det är positivt att prioritera helsen sin, trene og spise bra. Noen ganger går derimot ønsket om en frisk kropp over til en usunn besatthet, såkalt helseangst. I världen finns det flera diagnoser som man kan få om man har helseangst. Ett vanligt exempel är hypokondri, berättar Erland Axelsson, som är leg. psykolog och medicinsk doktor med fokus på helseangst. Han förklarar att en viss uro för sin egen hälsa är helt naturlig, till och med bra!
- Från ett evolusjonärt perspektiv är jo ingenting viktigare än att vi är säkra på att kroppen vår har det bra, slik at vi kan fortsette å eksistere og forplante oss. Også i dagens samfunn er bekymringen for helsen en bra ting, så lenge det forekommer i en liten grad. Det är det som får oss til å oppsøke hjelp når vi behøver det og fanger opp de symptomene vi bør fange opp, sier han og fortsetter:
- Problemet är när bekymringen blir för stark eller hyppig vender tilbake. At den blir sterk for noen personer kommer av både arvelige faktorer og egne livserfaringer. Man kan si at de genene man blir født med fører til at det blir mer eller mindre sannsynlig at man blir urolig for ting generelt.
När skulle du säga att en sunn uro för helsen blir ett problem?
- Problemet uppstår när man blir så opptatt av helsen at det blir en funksjonsnedsettelse i hverdagen. Det kan handla om att du är så opptatt av å ha oversikt over kostholdet eller treningen at du har vansker med å engasjere deg i dine nære relasjoner, blir så bekymret för helsen att du ikke kan engasjere deg så mye i jobben som du vil, eller kanskje til og med er så redd for at noe skal være feil med kroppen at du gang på gang føler et behov for å oppsøke hjelp.
Har folk mer helseangst i dag enn tidligere?
- Jag har märkt att det är vanligt att spekulera i det, men det finns ingen forskningsstøtte för att bekymring for helsen er vanligere i dag enn for 10, 20 eller 30 år siden. Mange påstår att det är slik i media, tv og aviser. Det är däremot väldigt svårt att si med vetenskapligt pålitliga metoder.
Det går an att träna bort angsten
Helseangst kan förekomma på många olika sätt. Du kan ha ett overdrevent fokus på trening og riktig kosthold, være redd for å få kreft eller gå med en konstant bekymring for at noe er alvorlig galt. Erland Axelsson förklarar att det finns saker du kan göra på egen hand för att få hjälp med angsten din.
- Tren på at du ikke skal bruke strategier for å minske bekymringen der og da. Det har visat sig att när det gäller uro och ångest generellt, så är det ofta de saker du gör för att minske problemet som ökar det över tid. Når det gjelder helseangst er det vanlig at du bekymrer deg for symptomer i kroppen og vil ha oversikt ved å kontrollere blodtrykk, undersøke huden, sjekke vekten eller hva det nå enn kan være. Det är naturligt att göra det för att hålla uroen din i sjakk på kort sikt. Dersom du bruker slike strategier får du derimot ikke erfaring med å leve med usikkerhet og ikke-utredede symptomer på lengre sikt.
Det är helt naturligt och många gånger bra att ringa legevakten eller spørre slektninger om noe du tror kan være galt med kroppen, poengterer Erland Axelsson. Hvis du derimot gjør det veldig ofte blir du i det lengre løp dårligere til å håndtere nye symptomer.
- Dette er veldig godt dokumentert i forskning. Hvis du vil minske helseangst gjelder det å trene på usikkerhet rundt helsen og ikke umiddelbart utelukke risiko for sykdom.
Om bekymringen är så stark att du inte engang kan hantera den själv, är det viktigt att du oppsøker hjelp for helseangsten din.
Psst! Erland Axelsson är en av författarna till den svenska boken Tänk om jag är sjuk!: fri från hälsoångest med kognitiv beteendeterapi. Kolla den ut HER.
LES MER: 5 helsetrender i 2019
LES MER: Slik bør du trene for å sove bedre
