Springa gör man med huvudet inte benen, menar Markus Torgeby som vill förändra vårt sätt att springa.
Markus Torgeby har genom sin bok Löparens hjärta fått en stor publik genom sitt sätt att se på löpning. Den förre talangen med SM-medaljer på meritlistan och som flyttade ut i ensam skogen och bara sprang fascinerar många. Vissa vill kalla honom löparfilosof.
- Löpning är så oerhört mycket, det sätter igång saker i kroppen, blodet cirkulerar, hjärtat pumpar och benen svider. Det är enormt. Men man ska göra det med huvudet, benen är bara redskapen, menar han.
Enligt Markus Torgeby handlar det om kontroll.
- Du måste ha en avslappning i kroppen. Det snabbaste löparna i världen har total kontroll, de springer aldrig över tröskeln där de står och hänger på knäna efteråt. Kontrollen att göra det får du bara om du slappnar av och inte hela tiden jagar olika prestationer. Huvudet måste vara med också.
Markus Torgeby betonar att han inte är en motståndare till kilometertider, klockor eller fartlekar men att för många springer med det som enda mål.
- Våga springa enbart på känsla, känn efter i stället för att titta på en klocka. Se dig omkring, upptäck något nytt. Om du hela tiden pressar dig tappar du till slut glädjen, säger han.
Här är hans tips på hur du ska göra om du är sugen på att testa hans löpteknik, oavsett om du är nybörjare eller rutinerad långdistanslöpare.
- På med skorna, stick ut och spring på din nivå. Det behöver inte vara kämpigt och skapa en massa mjölksyra. Orkar du inte springa hela tiden, gå lite. Hittar du glädjen kommer utvecklingen. Låt det ta tid för dig att lära dig tycka om det. Har du sprungit mycket tycker jag att du ska ta av dig klockan och bara ge dig ut och springa så att det känns bra. Pröva nya rundor, olika tempon, reta kroppen och se någon ny miljö. Prestationen behöver inte alltid vara det viktiga. Den dominerar på så många andra ställen i livet.
Hur springer du själv?
- Jag springer mellan en och två timmar varje dag. Oftast ett distanspass men också snabbare, jag älskar att springa fort. Löpningen är till viss del en dörr tillbaka till när jag bodde i skogen. Jag kan tänka klart när jag springer, det är ett måste för mig, det är därför jag fortsätter.
Hur ser din favoritrunda ut?
- Det är nu på gränsen till hösten eller sensommaren. Det är fortfarande varmt så jag kan ha shorts. Det är sent på dagen så skuggorna är långa och ljuset lite svagare. Jag springer ute på en myr som inte är genomblöt, så att jag inte behöver slita för mycket utan att det snarare sviktar lite skönt. Jag springer lite distans på mellan en och två timmar sedan avslutar jag det hela med att bada i sjön.
